- Då sitter vi i en besvärlig sits. Utan BST blir elevunderlaget för litet för att vi ska kunna ha en egen gymnasieskola, säger Bengt-Urban Fransson. Och det är inte bara Hornavanskolan som hotas, försvinner BST står vi där med två tomma elevhem, affärerna förlorar intäkter och hela samhällsservicen hotas. Vi står också kvar med alla investeringskostnader, och det rör sig om mångmiljonbelopp årligen. Det blir jättekris. I Skolverkets yttrande konstateras att BST-utbildningen är en av de dyraste gymnasieutbildningar som finns i Sverige (elevkostnaden per läsår uppgår till 186 100 kronor). Skolverket anser inte att den höga kostnaden motsvarar det nationella värdet av utbildningen. Bengt-Urban Fransson säger sig ha viss förståelse för Skolverkets åsikt i den frågan.
Helhetssyn
- Deras uppgift är att se strikt utbildningsmässigt på frågan, och då är det kanske svårt att se det stora nationella värdet. Men regeringen har en helhetssyn på frågan, och jag har gott hopp om att vi ska kunna påvisa utbildningens värde för branschens framtid. Det är också så att kostnaden per plats kommer att sjunka, eftersom vi har för avsikt att öka antalet platser på utbildningen från femtio till sjuttiofem. Skolverket kritiserar också förarproven som ingår i utbildningen, med motiveringen att de inte följer de föreskrifter som finns. Ett påstående som både förvaltningschef Sofi Sundström och Bengt-Urban Fransson ställer sig frågande till.- Som vi tolkar det följer vi föreskrifterna när det gäller förarprov, men vi måste förstås titta närmare på det, säger Sofi Sundström.
- Jag utgår från att föreskrifterna följs, om de inte följs så borde ju eleverna inte ha fått sina körkort, säger Fransson. Men vi måste omedelbart ta fram uppgifter som bemöter den skrivning Skolverket har gjort. Bengt-Urban Fransson har begärt en partiuppvaktning hos skolministern. Och han tänker ta upp frågan om riksrekrytering med Ulrica Messing när han träffar henne i slutet av maj.