Stallokåtan byggdes 2007 för ett forskningsprojekt. Den användes bland annat för att undersöka hur mycket ved som kan ha behövts för att hålla kåtorna varma.
Ulla Lundqvist har varit på föreläsning om stallokåtorna på Silvermuseet. Hon var också och tittade på när kåtan flyttades och restes vid Silvermuseet 2017, men var aldrig in i den då. Det fick vänta tills nu.
– Silvermuseet är det bästa vi har i Arjeplog. De här torsdagsträffarna har varit helt fantastiska. Och de har jätteduktiga föreläsare, säger Ulla Lundqvist.
Johanna Cederlund från Silvermuseet var på plats för att svara på frågor och hälla upp kaffe. Hon berättar att de äldre fornlämningarna från kåtorna kommer från vikingatiden.
– Det finns teorier om att det var samer före digerdöden som bodde där, eller att det kan ha varit vikingar som kommit upp till fjällen då stallo är likt ordet stål på samiska. Men det kan också varit en överdriven skröna för att skrämma barnen från att gå dit stallokåtorna stod då "Stallon" alltid var en ond figur, säger Johanna Cederlund.
De nedsänkta stallokåtorna byggdes av snedväxt fjällbjörk som gav en naturlig bågstång och då behövde ingen klyka sticka ut genom taket vilket gav en tätare kåta.
– De "stallotomter" som vi har här uppe står nära varandra på en rad. Det är en lite ovanlig bosättning för det samiska. Flera folk kan också ha använt samma konstruktion, men vilka det var vet man inte säkert.