I dagarna genomförs en syn av området med representanter från norska regeringen och gruvbolaget.
– Det här är den enda chansen vi får att påverka, säger Anders Erling Fjällås, ordförande för Semisjaur Njarg sameby.
Bolaget har redan beviljats koncessionsrätt av norska staten, det tilltänkta dagbrottet hamnar bara ett par hundra meter från svenska gränsen. Nu har Elkem ansökt om en så kallad expropriation, vilket innebär att en domstol kan frånta samerna markrätten i Nasafjäll.
– Elkem har hela tiden haft en väldigt nedlåtande attityd gentemot oss, det är därför de väljer den här vägen med expropriation, säger Anders Erling Fjällås.
Förfarandet innebär att bolaget hos en domstol ansöker om rätten att nyttja marken, mot att en ersättning betalas ut till samebyarna som därmed förpassas därifrån.
– Förlorar vi Nasafjäll med omnejd så får vi en störningszon på 10–15 kilometer. Då ska vi kompensera det med att överutnyttja andra marker, säger Anders Erling Fjällås.
Svaipa sameby, Grans Sameby, Semisjaur Njarg sameby på svenska sidan och Saltfjells Renbetesdistrikt på norska sidan beskriver i en gemensam skrivelse till norska närings- och fiskeridepartementet långtgående konsekvenser så som miljöförstöring i form av utsläpp till luft och vatten samt mycket tung trafik i fjällområdet.
Svenska samernas riksförbunds jurist Jenny Wik Karlsson uppger att både länsstyrelsen i Norrbotten och Arjeplogs kommun reagerat över att man inte givits möjlighet att yttra sig kring gruvetableringen. PT har sökt representanter för Arjeplogs kommun och länsstyrelsen, som är på plats i Nasafjäll vid synen som nu genomförs.
Erik Gustavsson, chef för naturresurs- och rennäringsenheten vid länsstyrelsen fick kännedom om den planerade gruvetableringen så sent som förra veckan.
– Jag har ingen aning om hur långt framskridet projektet är. Den här synen är den första kontakten vi har med projektet, Arjeplogs kommun ville ha med oss på den, säger han.
Han utgår emellertid från att länsstyrelsen kommer att lämna ett yttrande till gruvprojektet.
En miljökonsekvensbeskrivning är redan upprättad, men Anders Erling Fjällås ser stora brister i den.
– Alla aspekter som kan ske vid en eventuell gruvbrytning är inte utredda till fullo. Ur rennäringssynpunkt är den bristfällig. Blir det nu så att de beviljas expropriation av en domstol, då saknas det bara ett klartecken från norska staten och sen är de igång, säger han.