Ingemar är ordförande i byastugeföreningen i Moskosel och är dessutom sammankallande i Moskosel byautvecklingsgrupp. Under årens lopp har han varit med att diskutera och söka bidrag ur bygdemedel till flera projekt i byn.
Server ger service
Många projekt har också blivit verklighet tack vare bidrag ur bygdemedel. Till exempel den server som köptes till byns resurscentrum.- Tack vare dataservern fick vi ett ställe i byn där det fanns datorer och där man kunde ha datakurser. Om vi inte haft möjlighet att få bygdemedel skulle det kanske ha blivit något enklare, kanske begagnade grejor. Och utan bygdemedel är det många saker som inte alls skulle ha blivit av, helt enkelt, säger Ingemar.
Bygdemedel kan förena byar. Moskosel och Åkroken, till exempel.
Kojfolket
- De två byarna sökte 20 000 kronor var för att tillsammans köpa en bra ljudanläggning, med mixerbord och möjlighet att ansluta upp till sexton trådlösa mikrofoner. Den här anläggningen använder bland annat Kojfolket och byarna behöver själva inte betala flera tusen kronor i hyra när det behövs en ljudanläggning. Istället kan byarna ibland hyra ut anläggningen till kommersiella aktörer.Han anser att Arvidsjaurs modell för fördelning av bygdemedel är bra.
150 000 per år
- De här pengarna är enkla att söka och kommer alla till nytta. Det är inga stora pengar, men det är bra pengar ändå. Andra bidrag är inte alltid så enkla att söka.Arvidsjaurs byar har 150 000 kronor i bygdemedel att disponera varje år.
- Jag tycker inte att det är svårt att få pengar ur bygdemedel. Kommunen samlar ihop ansökningarna och gör en fördelning, sedan gör Föreningen Arvidsjaurs byar en remissbehandling. Men det är inte alltid vi lyckats få pengar, en gång ville vi få bygdemedel till en snösladd till skoterklubben, men den ansågs inte vara av allmänt intresse. En bedömning som vi inte höll med om, eftersom även skidåkarna skulle haft nytta av den. Men snösladden lyckades vi ordna på annat sätt.