Det som skiljer dessa stállo-tomter från andra lämningar efter renskötare är bland annat att golvplanet är nedgrävt i marken. I Arjeplogs kommun finns ett åttiotal kända stállo-tomter.
Överexploatering i fjällen
Undersökningar i Arjeplogsfjällen har visat att lämningarna härstammar från en kort tidsperiod, från 800-1050 e.kr.- Vi vet inte varför etableringen upphörde, varför anläggningstiden var så kort, säger Lars Liedgren. Kanske blev det en överexploatering i fjällen som gjorde att ved och virke inte räckte.
Det finns flera obesvarade frågor kring stállo-tomterna.
- Vi har hittat väldigt lite rester av ben, och det är märkligt. Levde de här människorna på kött, borde det rimligtvis finnas benrester, konstaterar Lars Liedgren. Över huvud taget har det gjorts få fynd när stállo-tomter undersökts, och jag vet inte riktigt vad det beror på.
I närheten av stállo-tomterna finns förvaringsgropar. Lars Liedgren berättar att de också hittat bland annat järnfragment.
- På ett ställe ser det ut som om man försökt smida en pilspets. Det finns också rester av täljstenskärl, som kanske använts som oljelampor.
Rekonstruera en byggnad
Av byggnadskonstruktionerna finns inga spår eller rester. Men tillsammans med Sven-Erik Elveback har Lars Liedgren ändå försökt rekonstruera en stállo-byggnad i Arjeplogsfjällen.- En del av forskningen går ut på att se hur konstruktionen fungerar, en annan del är att se hur mycket virke som går åt för att bygga, en tredjedel är att ta rätt på vedåtgången, berättar Lars Liedgren.
Kåtan har uppförts i närheten av Vilstugan vid norska gränsen. På grund av risken för skadegörelse kommer den inte att vara öppen för allmänheten, utan enbart användas i forskningsprojektet. Platsen är vald med omsorg, i närheten av två stállo-tomter, för att forskningen ska bli så realistisk som möjligt.