Reglerna har inte följts i Arjeplog

PRAXIS. Reglementet för bygdemedel har inte använts i Arjeplog.- Det här har varit ett dött dokument, konstaterar Bengt-Urban Fransson. Vi har följt en praxis och policy som utvecklats under tidigare mandatperioder.Albert Lestander, som var kommunalråd före Bengt-Urban Fransson, säger att han känner till reglementet.

Arjeplog2006-09-19 00:00
- Det finns ett gammalt reglemente, som jag läst för länge sedan. Men jag kan inte påstå att vi använde det som underlag för beslut.

Bengt-Urban Fransson kan inte svara på när han fick veta att det finns ett reglemente.

- Jag vet inte när det dök upp, men vi hade det på vårt senaste möte med näringslivsnämnden, säger han.

Under Bengt-Urban Franssons tid som kommunalråd har, hittills, mer än 17 miljoner kronor betalats ut i bygdemedel.

- Det lät som mycket pengar, är hans spontana kommentar.

Utvecklingsfas

- Men besluten har fattats för att förstärka näringslivsutvecklingen i kommunen, fortsätter han. Vi är inne i en intensiv utvecklingsfas och det har varit stor samstämmighet i näringslivsnämnden. Men vi kommer att ha en restriktivare hållning framöver när det gäller bygdemedel.

Bengt-Urban Fransson har fått kritik för hanteringen av bygdemedel.

- Albert Lestander försöker förstärka myten om att bygdemedel använts som en reservbudget i kommunen. Bygdemedel ska främja näringsliv och sysselsättning, och man måste se det i stort. Utan en fungerande, attraktiv ort att etablera och driva verksamhet i, finns inga möjligheter till näringslivsutveckling, säger Fransson.

Avfärdas som en myt

Albert Lestander avfärdar påståendet om en myt.

- Används bygdemedel till trafikplanering och kulturarrangemang är det ett sätt att frisera den kommunala budgeten. Man har skyfflat ut oerhört mycket pengar, betydligt mer än vad som kommit in, säger han. Jag kan inte alla ärenden i detalj, men pengar har använts till svammel, ljusstakar och sådant.

Bengt-Urban Fransson medger att alla beslut inte uppfyller kravet på att projekten måste vara av investeringskaraktär.

"I tassemarkerna"

- Begreppet investering är klart definierat, och ska man hårddra det är nog de flesta ärendena under hela vattenkraftsepoken inte av investeringskaraktär, säger han. Och gränsen mellan investering och löpande verksamhet är oerhört flytande. Själv tycker jag vi rör oss i tassemarkerna när det gäller de 400 000 kronor per år vi använder för tjänsteköp av näringslivssekreterare hos Argentis, det är en löpande verksamhet.

Däremot vill Bengt-Urban Fransson inte se marknadsföringen av BST-utbildningen som en löpande verksamhet. 2005 beviljades 1,2 miljoner kronor, och för 2006 har kommunen tillstyrkt 1,5 miljoner kronor i bygdemedel för marknadsföringen. Inför 2007 har KFU-nämnden äskat 2,4 miljoner kronor i bygdemedel till samma ändamål.

Inga garantier

- Det här är ett äskande från KFU, det är inte behandlat av budgetberedningen och det finns inga garantier för att det blir bygdemedel. Men man kan vända på frågan, och konstatera att utan bygdemedel hade det inte blivit någon marknadsföring, och utan marknadsföring skulle eleverna utebli. Då tvingas vi säga upp personal, omsättningen för handeln minskar och företag går i konkurs. Har vi då bidragit till att utveckla näringslivet?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om