Videon är inte längre tillgänglig
Redan 35 minuter före luciakonserten skulle börja ringlade sig kön hela vägen från kyrkporten till torget. En sträcka på ungefär 100 meter. 100 meters kö i krispiga 21 minusgrader. Men Arjeplogarna är som bekant inte särskilt sjåpiga när det kommer till väder, så något värre klagande hördes inte. Något Arjeplogarna dessutom är bra på är sång. Så pass bra att hela den där 100-meterskön, och fler därtill, ville komma och lyssna.
Såna här tillfällen vill så klart en småkänslig reporter för allt i världen inte missa, men det är också såna här tillfällen en känslig reporter gärna skulle hänga en "stängt på grund av gråt i halsen-skylt" runt nacken. Det blir liksom för fint, om det nu kan bli det; sällsynt stillsamma barn med tindrande ögon och ordnade kalufser, tonårsgrabbar i stjärngossestrutar. Småtomtar. Silverkören, Mariakören, barnkören, utsökt synkade i samtliga stämmor. 60 gyllene strupar som verkligen levererade. Man vill liksom aldrig mer se något annat luciatåg än i Arjeplog.