I dag är det den statliga räddningstjänsten, det vill säga polisen, som har ansvaret för räddningsinsatser i väglöst land ovan odlingsgränsen. Räddningstjänsten i Arjeplog har ett avtal med polisen om att sköta räddningsuppdrag längs farbara vägar och 400 meter på ömse sidor av vägen.
Vid flera olyckor, eller sjukdomsfall där räddningsinsatser behövts har Arjeplogs räddningstjänst ryckt ut, trots att det varit utanför avtalat område.
Inget svar hos polisen
Vid senaste utryckningen fick Räddningstjänsten i Arjeplog ett meddelande om att polisen inte svarat på anrop från SOS.
- Det är som om SOS vet att det går fortare att ringa ut räddningstjänsten än polisen, säger Hans-Eric Jonsson.
Daniel Lundin, produktionschef vid SOS i Luleå bekräftar detta, men att man fick kontakt med polis därefter och meddelande om att räddningshelikopter kunde lyfta på grund av hårt väder.
Såväl Daniel Lundin som Odd Fischer, samordnare för fjällräddarna i Norrbotten menar att man alltid har fokus på tredje person, det vill säga den skadade eller olycksdrabbade. Denne ska få hjälp så snart som möjligt.
Informationsmissar
Odd Fischer förklarar att det är vakthavande befäl hos polisen som tar beslut, och kanske är det så att man bedömer att det är räddningstjänsten som kan vara först på plats.
- När det är så kallade prio 1-fall då skickas ambulanshelikopter, säger Fischer och fortsätter.
- Att fjällräddare ställer sig frågan om varför inte de blir utlarmade kan bero på informationsmissar.
Räddningstjänsten i Arjeplog har avtal med Landstinget om att utföra transporter i terräng.
Se över samordningen
Räddningschef Hans-Eric Jonsson funderar om det inte är dags att se över samordningen, förslagsvis med att lägga över den statliga fjällräddningen på någon annan.
- Nu gör vi insatser som vi egentligen inte ska göra. Skulle det inträffa en brand samtidigt blir vi för få för att klara en rökdykningsinsats.
- Frågetecknen och ansvarsbitarna måste ses över, säger han.