Fiskefestivalen har utvecklats till att bli en riktig folkfest. Från början såldes 300-400 startkort. I fjol räckte inte de 1 800 tryckta korten och i år tror Brollan att 2 000 kort ska säljas.
Från början var ekonomin skral. I år kunde föreningen, Akkelis Vildmarksförening, köpa in priser utan att behöva låna pengar.
- Någon gång måste man ge sig, jag blir ju inte yngre, säger Bror Melin och nämner att han för några år sedan beslöt sig för att sluta med älgjakten.
- Det var nog det klokaste jag gjort. Efter det kunde jag ta båten och åka ut på Hornavan om det var bra väder istället för att sitta på en stubbe i skogen.
Svårt avbräck
I princip tycker han att arbetet i Akkelis Vildmarksförening har fungerat bra. Det enda irritationsmomentet har varit medlemmar som bromsat för prisinköpen och gratiskaffet.- Man måste ju bjuda på något för de pengar folk lägger ner på startkorten, menar Bror.
Föreningen har försökt få Bror att fortsätta som spindeln i nätet men han är bestämd. Han slutar.
- Det är egentligen inte så mycket att göra. Det är bara att beställa lotter, se till att de finns på försäljningsställen och så köpa priser. Föreningen klarar av det, säger han.
Under åren som gått har det hänt mycket. Han minns själv den gången han var i ledningen i öringklassen men förlorade sista dagen. Han minns då Seth Lestander kom med segergäddan med blodet forsande från benet, där också wobblern satt. Han minns båten som körde sönder sina fiskespön under Racksundsbron. Och han minns fjolåret då han vann den utlottade båten och anklagades för fusk.
- En klok människa begriper att det hela gick rätt till, säger Bror.
Står fiskefestivalen pall för en eldsjäls tack och adjö?
Enligt Lars-Gunnar Burman, ordförande i Akkelis Vildmarksförening är det ett svårt avbräck.
- Jag hoppas ju att Bror fortsätter, säger han.