Gruvbrytningen i Nasafjäll var ett projekt som förändrade den svenska historien. Koloniseringen av de norra delarna av landet var redan påbörjad långt innan, men med silverfyndigheten blev det snabba åtgärder. Bara ett år efter att malmen upptäcktes 1634 påbörjades gruvdriften och ett omfattande transportsystem upprättades.
Under söndagens seminarium och guidade visningar sattes fokus på den samiska historien i området. Ann-Christin Blind, Svaipa sameby, beskrev hur renskötseln bedrivs i området. Hon gav också en historisk översikt över samernas problem med gränsdragningarna till Ryssland, Finland, Sverige och Norge, berättar Maria Söderberg.
Renarna har det gamla gruvområdet som en del av sitt renbetesland. Svaipa sameby, som tidigare hette Arjeplogs lappby, har renbetesmarker i både Norge och Sverige.
– Jag är glad över att det finns ättlingar till de tidigaste renskötarna med i Svaipa sameby och som i dag är verksamma, berättade Ann-Christin Blind.
Nasafjällsomådet är förorenat och marken innehåller bly och arsenik. Vattnet rinner ut i Silbojaure nedanför gruvan.
– Såvitt jag kan bedöma har det inte varit några problem för renarna när det gäller föroreningarna. Silbojaure är knappast heller idag någon fiskesjö för oss eller fritidsfiskare, säger Blind.
Gruvhelgen genomfördes i samarbete med Rana Turistförening, Arjeplogs kommun och studieförbundet ABF.