Riskanalysen för minskad jourstyrka talar ett tydligt språk. Med minskade resurser minskar möjligheterna att göra bra räddningsinsatser.
- Vid bränder så får vi bara med oss en bil, en chaufför, en räddningsledare och tre rökdykare. Tankbilen blir kvar på stationen.
Hans-Erik Jonsson nämner fler nackdelar.
- Vid en trafikolycka måste vi stänga vägen till dess polis kommer och dirigerar trafiken. I dag kan vi leda förbi trafik. Vi måste också se över avtalen om transport av skadade i terräng och vi kommer inte att kunna vara polisen behjälpliga vid fjällräddningsuppdrag. Vi kommer helt enkelt att bli sämre och vi kommer bara att kunna klara av det som är lagstadgat. Och vi vet inte hur en nerdragning kommer att påverka ambulansverksamheten.
Rycka ut med kompetens
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden vill inte dra ner på jourstyrkan.
- Det är en trygghet att kunna rycka ut med kompetens. Och om vi kan höja taxorna inom nämndens verksamhetsområde klarar vi budgeten, säger nämndens ordförande John Sundström, S.
Kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson menar att budgetberedningen gett direktiv om att alla siffror som upplevs som de sticker ut ska synas. En sådan är jourstyrkans storlek. Räddningschef Hans-Erik Jonsson har därför fått i uppdrag att ta fram uppgifter om grannkommunernas bemanning av sina räddningstjänster.
Det visar sig att Arjeplog som ort har största beredskapsstyrkan. I Sorsele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Storuman och Malå består den styrkan av fem man. Men i dessa kommuner, utom Malå, finns fler deltidskårer och då är det totala antalet i beredskap större än i Arjeplog.
Stora konsekvenser
Totalt anställda deltidare i kommunerna är följande: Arjeplog 27, Sorsele 28, Arvidsjaur 32, Storuman 40, Jokkmokk 52 och Malå 20.
Hans-Erik Jonsson tycker att det är omöjligt att jämföra kommuner.
- I Sorsele finns ett par industrier som kan byggas upp om de brinner ner, men i Arjeplog med alla tusentals biltestare, händer en olycka och vi misslyckas kan konsekvenserna bli stora.