Förslaget till ändring i rennäringsförordningen innebär bland annat att "ett krav på fast bosättning i Sverige införs som en förutsättning för rätt till upplåtelse av rätt till bland annat småviltsjakt ("fjälljakt") på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen".
– Jag har bara hunnit titta lite på förslaget eftersom jag har varit borta, men vad jag förstår så har man inte frågat bofasta eller de som driver näring på den extrema landsbygd som det gäller. Är det så blir jag oerhört förvånad, för vad jag vet så har väl regeringen och länsstyrelsen skyldighet att ta hänsyn till alla parter, säger Helamb, som hela sitt liv bott och verkat uppe vid Vuoggatjålme.
Han berättar att länsstyrelsen i många andra frågor använder sig av de bofasta entrepenörer långt ut i fjällvärlden för att få information, bland annat kring vandringsleder, broar och fiske.
– Det kan ju hända att de har undersökt det här ingående på något ställe som jag inte känner till.
En överraskning
Helamb är tveksam till att det gjorts, i och med att ryktet borde ha spridit sig i så fall.
– Men det har ju inte det. Det här kom ju som en överraskning på radion häromdagen, säger han. Vidare menar Helamb att länsstyrelsen är kluven.
LÄS OCKSÅ: "Fjälljakten på remiss"
– Vi är väldigt förvånade över det här. Länsstyrelsen består ju inte bara av rennäringsenheten. Andra sidor på samma myndighet uppmanar oss att satsa, vi får ju stöd, men så finns det andra delar som totalt vägrar lyssna på oss. Så på ena fallet ska vi få stöd, i andra fallet är vi inte så mycket värda att de tar in våra synpunkter ens, säger han.
En liknande lagändring gjordes 2006, men den blev inte långvarig, något som också nämns i promemorian.
– Då bestämde man någonting vansinnigt för man stängde egentligen fjälljakten för en stor del av våra kunder. Och eftersom vi ansåg att det var inte i enlighet med lagen så gick vi och två andra företag i Arjeplog till justitiekanslern och fick skadestånd för att de gjort fel. I promemorian står det ett företag men det stämmer inte, vi var tre.
Helamb menar också att förslaget utformats för att gynna fritidsjägaren, men att näringsidkaren utelämnats.
– Jag tycker försättsbladet ger en signal om vilka man tillgodoser. De första raderna säger i princip att svenska jägare ska få unik rätt till jakt.