Kvinnan yrkar för bistånd med huvudsaklig ståndpunkt i en tidigare orosanmälan som är gjord av en närstående. Kvinnan har fått mediciner utskrivna av psykiatrin i Piteå, men som hon uppger har fått negativa effekter. Som ett resultat av medicinernas påverkan uppger 22-åringen att hon fått ett sämre leverne, magsmärtor och mått mycket dåligt som följd. Ersättningen om 6625 kronor var avsedd för omkostnader i samband med rehabilitering för detta tillsammans med Humlegården i Göteborg.
Kommunen beslutade att tidigare avslå möjligheten till bistånd med hänsyn till de bristfälliga utredningsmöjligheterna. Man skriver att det inte finns något underlag, varken från läkare eller socialtjänst. Förvaltningsrätten skriver i sitt domslut att kommunen haft goda grunder för sin bedömning. Vad som framkommit i överklagan har inte heller gett skäl till en annan bedömning.
Förvaltningsrätten skriver vidare i sin dom att varken läkarintyg eller annat underlag finns till förfogande som beskriver vilken behandling kvinnan egentligen är i behov av. På förekommen anledning bedömer man att det inte är visat att målsägande är i behov av det sökta biståndet för att uppnå en skälig levnadsnivå. Vidare skriver förvaltningsrätten att kvinnan på eget initiativ åkt till Göteborg för att delta i olika aktiviteter. Som en följd av detta görs bedömningen att behovet kan tillgodoses på annat sätt.
erik.dahlberg@pt.se