– Jag är ganska osentimental när det gäller sådant som jag har och sådant som andra kan behöva. Det kan vara blod, stamceller, andra organ eller något annat. Om jag har något som någon annan behöver då kan jag dela med mig, säger Britta Flinkfeldt Jansson.
Mottagaren av njuren är en gammal vän till henne. När han la ut en berättelse om en organdonation på Facebook med kommentaren att även han skulle vilja ta emot en donation, då svarade Britta Flinkfeldt Jansson.
Ta min
– Du kan få min, jag har ju två skrev jag.
Hon rådfrågade sin familj och hade de uttryckt någon tveksamhet hade det fått vara, förklarar hon. Hon gjorde också klart att om hon skulle uppleva processen som hemsk så skulle hon backa.
– Men jag har aldrig hittat något skäl att inte ge honom min njure.
Det här var i maj och sedan dess har hon genomgått undersökningar som krävs för att kunna donera organ. Än har de inte fått det slutgiltiga klartecknet men när det är dags då åker de tillsammans till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg där operationen kommer att ske.
Känns bra
Hon är inte nervös.
– Min enda erfarenhet av sjukvård är att jag har fött fyra barn så jag tycker mest att det är spännande att se vad som händer runt omkring. Eftersom jag visste att han var sjuk så känns det bra att kunna ge honom ett organ. Jag känner ju honom, men jag vet inte hur det skulle kännas att ge bort ett organ till någon helt anonym.