Han har planerat länge. Egentligen så låter det som att i princip allt han gjort senaste två åren har varit med ett mål i sikte. När Nyheter i norr träffade honom i vintras och han för första gången lyfte fram sina planer i offentlighetens ljus, hade han visionen klar för sig: Från Abisko till Vuoggatjålme på 20 dagar. Osnitslat i förfädernas spår, som man gjorde det förr.
– Maten jag har med mig är ingen frystorkad skit man kan köpa i vildmarksbutikerna. Jag har rökt, saltad renfeta, torkad fisk och torkat renkött. Och kanske någon jordnötspåse, men det är allt! 76 000 kalorier, ganska precis, säger Wallström.
Några matpauser blir det inte fråga om. Han tänker försöka snitta ett maraton, cirka 42 kilometer, per dag och då finns inte tid för sånt.
– Jag äter medan jag går.
Sammanlagt räknar Kenny Wallström med en sträcka på minst 80 mil.
– Men det blir antagligen längre. Jag kommer inte att gå spikrakt, utan vad jag stöter på uppe i fjällvärlden kommer styra vilket håll jag går åt. Någonstans mellan 80–100 mil borde det bli.
Men känns det inte oövervinneligt? 80 mil?
– Nä, jag mäter inte distans i meter och kilometer, jag mäter det i upplevelser. Ju längre distans desto mer tid att upptäcka, hitta och se. Även om jag är riktigt peppad för detta är det med lite vemod tiden börjar närma sig avfärd, för om tre veckor är det ju över och bara ett minne. Vad ska jag då träna för?
Men riktigt färdig blir han nog aldrig.
– Jag bröt ett Spartathlon 2006 (ultramaraton från Aten till Sparta om 245 kilometer. Reds anm.). Det känns inte bra, vi är inte färdiga med varandra. Jag kommer ju måsta göra om det, och göra det rätt. Springa förbi den där punkten där jag valde att bryta, visa mig själv att det går.
Riktigt rätt känns det inte, för han gillar inte att gå i andras fotspår.
– Det är inte där man upptäcker nya saker, på stigar som knatats i århundraden. Men det skulle kännas bra att ha klarat det.
Ryggsäcken han bär med sig väger 22 kilo, där mer än hälften av vikten är maten han ska äta.
– Sen är det lite elektronik för att dokumentera resan, kläder, tält, sovsäck. Kläderna är för övrigt samma som jag bar när jag sprang Kiruna - Malmö. De funkade ju bra den gången!
På söndagen vid 14-tiden räknar han med att ta de första stegen på en lång resa.