"Där stärktes jag väldigt mycket i min identitet. Det var något som inte bara föregick i hemmet, plötsligt såg jag att det också fanns i skolan, kompisar och det blev meningsfullt för mig", berättar Anne Madeleine Kuhmunen.
Under tisdagen rapporterade SVT om att färre barn lär sig samiska i grundskolan. Deras kartläggning visar att de som läser samiska som modersmål har minskat från drygt 800 till 500 på fem år.
– Det är väldigt tråkigt, säger Anne Madeleine Kuhmunen, biträdande förskolerektor och modersmålspedagog i Arjeplogs kommun.
Hon säger att hon inte vet vad det beror på men att det inte är en bild hon känner igen i Arjeplog. Där beskriver hon att intresset har ökat.
– Jag tror inte att jag haft så många elever som nu, säger hon.
Hon undervisar i nordsamiska och på plats finns även en lärare i pitesamiska.
– Det är roligt att vi är två undervisande lärare i grundskolan. Det är inte lätt att få tag på språkarbetare och lärare i samiska. Jag önskar att fler valde att läsa till lärare i samiska, det finns en ganska stor efterfrågan, säger hon.
38-åriga Anne Madeleine Kuhmunen har jobbat som modersmålslärare och modersmålspedagog de senaste tio åren. Hon har också suttit i Sametinget och i språknämnden.
Nyligen har hon fått ta emot ett prestigefyllt stipendium på 30 000 kronor från Stiftelsen Kaija Anstensens minnesfond för sitt arbete med att ta fram en barnteaterföreställning om Stállu.
"Genom att föra vidare den här kulturskatten till barn bidrar hon till att stärka både språket och de kulturella rötterna i Sápmi", står det i motiveringen.
– Först kände jag att det var väldigt roligt att kunna utveckla den här berättelsen som jag har skrivit och när jag fick höra hela motiveringen blev jag väldigt rörd och tacksam. Det var också det engagemang som jag har lagt på att driva samiska språkfrågor, säger hon.
På fredag har föreställningen premiär på Jokkmokks marknad.
Varför har du engagerat dig för att föra de samiska språken vidare?
– När jag var cirka åtta år flyttade jag från en kommun där jag inte hade samisk undervisning i skolan till en sameskola där jag fick väldigt mycket undervisning i samisk kultur, historia och språk. Där stärktes jag väldigt mycket i min identitet. Det var något som inte bara försiggick i hemmet, plötsligt såg jag att det också fanns i skolan, kompisar och det blev meningsfullt för mig, berättar hon.
Därefter läste hon samisk integrering i högstadiet och sedan samiska programmet i Jokkmokk. Efter det valde hon att utbilda sig vidare till lärare. Senare läste hon nordsamiska vid Uppsala universitet och under tre månader bodde hon och studerade samiska i Kautokeino i Nordnorge.
– Jag brinner väldigt mycket för samiska frågor generellt i och med att jag är uppvuxen i en ganska stark samisk familj där renskötsel och slöjd varit centralt, säger hon och fortsätter:
– Sen har tyvärr språket försvunnit i vår familj. Inte helt och hållet, men det har inte varit mitt förstaspråk. Det har snarare blivit som ett andraspråk på grund av att mina föräldrar var tvungna att gå i nomadskola där man inte fick prata samiska. Mycket försvann kring den generationen.
6 februari är samernas nationaldag. Anne Madeleine Kuhmunen firar dagen i Jokkmokk och på Jokkmokks marknad.
– Sen kommer mycket tid att gå till repetitioner inför föreställningen. Men det är också ett firande att jag får jobba med det som är roligt och som jag brinner för, den samiska kulturen och språket. Det känns jätteroligt att få ägna dagen åt det, säger hon.
