Det var i slutet av det ovanligt långa allmänningsmötet, och efter en diskussion om alla skador älgarna gör på de allmänningsägda skogarna.
Långvikenområdet, söder om Arjeplog, har under de tre senaste vintrarna invaderats av älg. Allmänningen ansökte om att få bedriva skyddsjakt på 20 älgar. Länsstyrelsen beviljade jakt på fyra älgkalvar som senare avlivades.
Älgtätt område
Lika mycket älg som det nu finns i Långviken, lika lite har det blivit i det förut så älgtäta Basse-området väster om Arjeplog.
– Vet ni varför, undrade Hans-Johnny Wiklund och fortsatte:
– Jo, för att det finns inget kvar för älgarna att äta där.
Wiklund föreslog restaureringsåtgärder och han presenterade förslag på ett mossrivningsaggregat han uppfunnit, och sedan en manuell såddapparat. Han undrade om det var möjligt att få nyttja en del av Basse som försöksområde, vilket föranledde skogförvaltare Kent Björk att ta till orda.
– En sådan innovativ delägare kan vi väl inte annat än säga ja till, sa han.
Frågan fördes till styrelsen för fortsatt handläggning.
”Fundera över det”
John Lestander väckte frågan, i samband med att skogsbyten med länsstyrelsen godkändes, om allmänningen ska göra sig av med all gammelskog.
– Jag tycker att alla bör fundera över det, eller ska vi bara äga producerande skog?, undrade han.
Bruttovinsten för skogsallmänningen blev något lägre än beräknat. För nybyggesallmänningen blev det tvärtom och utdelningen till delägarna blev densamma som föregående år, istället för den halvering som man aviserat i budgeten.