Sedan slutet av 1970-talet har projekt i olika former genomförts för att rädda fågeln. Ett av projekten gick ut på att sätta ut ungar av fjällgäss med vitkindade gäss som fosterföräldrar, för att få ett förändrat flyttmönster.
Fjällgässen som flyttat i sydost, bland annat till Asien, skulle förmås flytta till Holland i stället, för att öka överlevnaden.
Enda häckningsplatsen
Efter upptäckten att fjällgås fått inslag av bläsgås upphörde projektet under några år. Projektet i sin nuvarande form går ut på att stärka fjällgåsstammen som är nere på 40–50 individer i Sverige, och såvida man vet är Arjeplogsfjällen den enda häckningsplatsen inom EU.
– Fast det kan finnas fler individer som vi inte känner till, säger Niklas Liljebäck, projektledare på Svenska Jägareförbundet.
I Norge har stammen av fjällgås ökat genom utsättning. Där har man också ökat jakttrycket på rödräv i fjällgåsens häckningsområden.
Niklas Liljebäck säger att rödräven är ett hot, örnar, och då framförallt havsörn ett annat.
– Störningar orsakas också av fiskare, campare och andra aktiviteter.
Spanat efter rovfåglar
Inför utsättningen på torsdagen har personal från Jägarförbundet och samarbetspartnern i projektet Nordens Ark varit på plats vid de planerade utsättningsplatserna och satt upp utsättningshägn och spanat efter rovfåglar.
– Vi såg en kungsörn på håll, berättar Mikael Svensson som tillsammans med far och son Per och Johan Edenhamn ansvarade för en utsättningsplats.
De 55 fjällgäss som sattes ut i Arjeplogsfjällen på torsdagen har ryskt ursprung. Christer Larsson är projektledare på Nordens Ark.
– Sedan 2005 har vi arbetat med de ryska gässen som avelsfåglar.
Han berättar om svårigheter, kostnader och långa handläggningstider. Tack vare bidrag från Svenska Postkodlotteriet sattes tre sändarförsedda gäss ut förra sommaren.
– Det visade sig att fjällgässen inte gör som forskare trott, de rör sig mer.
Vaksamma fjolårsungar
De 55 gässen placeras i hägn på olika platser. Mikael Svensson plockar upp fåglarna ur flyttkartonger. Kollar märkning och släpper ut fåglarna i hägnet. Inom fem minuter har flocken lugnat ner sig. Årsungarna börjar äta av gräset medan fjolingarna är lite mer vaksamma.
Johan och Per Edenhamn riggar elstängslet utanför, utifall någon räv skulle smyga sig på.
– Vi bevakar sedan hägnet, och inom max ett dygn släpper vi ut fåglarna, säger Mikael.
Det som då händer är att fåglarna simmar vidare i vattnet eller lyfter och flyger iväg.
Niklas Liljebäck säger:
– Satellitsändarna har revolutionerat forskningen. Nu kan vi se var fåglarna rastar på sin flyttning. Rastplatserna är viktiga för fåglarna stannar ofta där i många dagar och det kan vara på sådana platser som skyddet också ska förbättras.