Det finns många luckor i historien kring silvergruvan i Nasafjäll, som tar sin början 1635. Platsen kom att spela en stor roll för bygden, men också för Sverige som nation.
– Den var en nödvändighet för Sveriges stormaktssträvan och hjälpte till att finansiera det 30-åriga kriget. Men efter våra somrar där uppe förstår vi att det är mycket vi inte vet. Det är ett pussel att lägga, säger landskapsarkeologen Lena Berg.
Hon är en del av det team som kallar sig Expedition Nasafjäll, som under fyra somrar samarbetat på fjället.
– Kenneth Awebro som är historiker talar om för oss vad vi ska leta efter, och ungefär var, sen söker vi arkeologer. Ett otroligt roligt och spännande samarbete.
– Att gruvorna var en statlig verksamhet betyder att det också finns ganska mycket historiskt material att tillgå. Allt dokumenterades mycket noggrant, berättar Awebro.
Han passar också på att slå hål på en myt kring Nasafjäll:
– Ni har säkert hört om samerna och hur de tvingades arbeta med transporterna under slavliknande förhållanden. Det är inte sant. Jag har hittat dokument från den tiden som visar att samerna avlönades på samma sätt som de andra arbetarna. Man fick en riksdaler per fraktad akkja malm, det var ganska bra betalt på den tiden.
Tvånget, menar Awebro, låg i att man förvisso kommenderades ut att arbeta, men det var ungefär som att vi idag tvingas betala skatt.