Här bedrivs fältforskning i ljusan låga

I Arjeplogsfjällen har arkeologer under de senaste åren hittat en mängd lämningar efter boplatser. Det är fyrkantiga utgrävningar som sedan byggts över.
Prototyp
Lars Liedgren på Silvermuseet i Arjeplog har specialiserat sig på dessa lämningar, så kallade Stalotomter, och forskat sig fram till hur byggnaderna har varit konstruerade.
Förra hösten uppfördes en så kallad Stalokåta vid Vilstugan nära norska gränsen. Kanske är det fel att kalla bygganden för en prototyp, men varför inte ...
Kåtans uppvärmning
Stalokåtan uppfördes inom ramen för forskningsprojektet Fjällens kulturlandskap som finansieras av Riksbankens jubileumsfond och i vinter tas ytterligare steg i forskningen. Nu studeras kåtans uppvärmning. Arkeologen Lars Liedgren och ekologen Lars Östlund har skottat fram kåtan ur snön och eldar nu för fullt, varje dag i två veckors tid.
Stalotomter
- Vi vill förstå hur man kan bo i såna här ekologiskt känsliga områden, och varför man hittar så många Stalotomter där det inte finns någon skog, säger Lars Östlund.
I norska sagor från 1000-talet beskrivs befolkningen som bodde i fjälltrakterna året runt och hur norska hövdingar bedrev handel med fjällbefolkningen.
Flera områden i Arjeplogsfjällen saknar skog där undersökningar visat att det tidigare växt björk.
Spekulationer
Genom att elda i kåtan och mäta förbrukning kan det ge svar på om det är människan som rår för att områden i fjällen avskogats.
- Det finns ju inga data om vedåtgång i en kåta. Hitintills har man bara spekulerat, säger Lars Liedgren.
Liedgren och Östlund eldar med rå björk. De mäter och väger veden. De eldar efter vissa system, såväl små kvistar som grövre vedträn. De mäter temperaturer ute, inne och i elden. Och mäter koloxidhalten. De noterar och diskuterar.
- Det är värdefullt att göra såna här försök i fält, och det ger många diskussioner, säger Lars Östlund.

Här bedrivs fältforskning i ljusan låga

I tusentals år har fjällbefolkningen i Arjeplog levt med elden som värmekälla i kåta och hus. Men aldrig någonsin har det bedrivits forskning kring själva eldandet och hur det påverkat landskapet.