Hans-Jonny har ett ont öga till kalhyggen

Kalhyggen, och särskilt kalhyggen som det inte växer ny skog på.Det är bland det värsta Hans-Jonny Wiklund i Laisvik vet. Han har varit, och är, kritisk till storskogsbruket och har lätt för att göra sin röst hörd. Men han är också innovativ och vill testa nya metoder.

Hans-Jonny Wiklund slår upp med armarna i en hopplös gest. Sådana här hyggen, totalskadade av älgbetning, det är det värsta han vet.

Hans-Jonny Wiklund slår upp med armarna i en hopplös gest. Sådana här hyggen, totalskadade av älgbetning, det är det värsta han vet.

Foto: BERTIL SUNDKVIST

ARJEPLOG2015-06-18 16:33

Hans-Jonny Wiklund står på ett kalhygge, ett par kilometer från sitt hem i Laisvik, vid Hornavan, fyra mil väster om Arjeplog. Hårt älgbetade ungtallar och björksly omringar honom.

– Avverkningen gjordes 2005. Det här är ett kalhygge som älgarna ödelagt och man har missat tio års tillväxt.

Lite längre bort finns det ännu äldre kalhyggen där flera återkommande försök gjorts för att få tallskog att växa.

Hans-Jonny Wiklund menar att receptet är att plantera mer Contorta.

– Visst är det fel att plantera främmande trädslag men så länge som älgen äter upp allt måste vi försöka med något annat än inhemsk tall.

Han tror inte att älgproblematiken går att lösa.

– Alla berörda parter är för oense och ingen tycker att det är kul att gå ut och jaga älg på vårvintern. Jag tycker hellre att älgjakt skulle upplåtas i Pieljekaise nationalpark under ordinarie jakttid.

Han har också synpunkter på sättet som skog avverkas, det vill säga kalhuggning. Själv är han anhängare till professor Mats Hagners idéer om plockhuggning, vilket går ut på att avverka just de träd som är avverkningsmogna, istället för att jämna allt med marken.

– Plockhuggning och sedan handsådd.

Det är så Hans-Jonny vill ha det. När Arjeplogs Allmänning höll sin senaste stämma visade han upp en prototyp till en manuell såmaskin och bilder på sin skogsmaskin som han utvecklar en mossrivningssläde till. Släden ska göra lämpliga spår i skogen för att så frö i.

Han begärde också att få utföra prov på Allmänningens mark. Och så blir det. Kent Björk, skogförvaltare säger:

– Hans-Jonny är innovativ och intresserad och därför kommer Allmänningen att erbjuda honom ett prov­område.

Nu är inte mossrivningssläden riktigt klar. Testkörningen häromdagen utföll inte till full belåtenhet.

– Mossan är stadig, den är inte bara att riva sönder. Jag brukar vakna på nätterna och fundera på aggregatet. Har jag gjort och tänkt rätt. Ibland går jag ut till maskinen, det är ju så ljust nu på natten.

Han har också plockat kott från Contorta, utvunnit frön och provplanterat. I en slänt visar han upp hur plantorna kommer efter bara några veckor.

– Det går åt 60 000­–80 000 frön per hektar med maskinsådd. Man klarar sig med en tredjedel om man sår manuellt, säger han och förklarar att ett kilo Contortafrö kostar över 12 000 kronor.

Hans-Jonny Wiklund har hunnit bli 61 år. Han vet att han inte kommer att få se slutresultatet av de provplanteringar han tänker göra.

– Jag blev intresserad av skog när jag jobbade på sågverket A-Trä i Arjeplog och då jag gick i skogen och jagade. Jag vill inte se hyggen där det inte växer ny skog och jag tycker inte att man ska vänta 200–300 år på att skogen själv ska komma tillbaks. Man måste göra något.

FAKTA Contortatall

Contortatall eller strandtall (Pinus contorta) är ett vanligt barrträd i västra Nordamerika. I Sverige har den planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbtTrädet kan bli 30-40 m högt men är ofta mycket lägre.

Vid introduktionen i Sverige ansåg man att naturlig föryngring bara kunde ske i samband med brand. Det har senare visat sig felaktigt. Sannolikt finns potential för spridning i mer kärva klimatlägen. Inplantering av contorta i Sverige började i liten skala på 1920-talet. Under 1970-talet utvidgades experimentet och 2011 fanns omkring 600 000 hektar med contortaplanteringar.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om