Isak Utsi, gruppledare (S). (Arkivbild)
Valet 2022
Isak Utsi, gruppledare (S), säger att resultatet av folkomröstningen kommer att tolkas på olika sätt beroende på vilken ingång man har i frågan.
– En fjärdedel av alla väljare vill att vi prioriterar gymnasiet och är beredda på nedskärningar eller en skattehöjning. Vi vet att knappt en femtedel hellre ser ett fjärrgymnasium och vi vet att lite fler än hälften inte sagt sitt i frågan.
Han tycker att det är för tidigt att säga om gymnasiefrågan kommer att påverka kommunvalet nästa år.
Per Lampinen, gruppledare (L), tror att skolfrågan kommer att påverka valet, men inte avgöra. Han saknar konkreta förslag i debatten från de som anser att kommunstyrelsen har gjort fel och enligt honom har det inte kommit någon ny fakta på bordet.
Per Lampinen, gruppledare (L). (Arkivbild)
– Jag har fortfarande svårt att se hur vi ska klara av det ekonomiskt. Det kommer att få konsekvenser i andra delar av vår kommunala verksamhet. Om vi ska behålla gymnasiet måste vi anpassa ekonomin. Vi har till exempel haft köpstopp i grundskolan för att vi lägger massor med pengar på gymnasiet.
Sten-Åke Nilsson, gruppledare (C), tror inte att skolfrågan kommer avgöra valet.
– Det finns många andra viktiga frågor i kommunen och om vi ska kunna bibehålla och satsa på grundskolan och förskolan måste vi fördela om pengarna.
Han säger att kommunen ekonomiskt inte klarar av att fortsätta driva gymnasieskolan på samma sätt utan det måste komma andra förslag på hur skolan ska finansieras.
– Vi har jobbat jätteduktigt med ekonomin och nu håller vi på att ha allting på plats förutom att vi har en alldeles för dyr gymnasieskola i Arjeplog.
Albert Lestander, gruppledare (V), tror att skolfrågan kommer ha en viss inverkan på nästa års val. Han tycker att det är synd att det inte var fler som röstade i folkomröstningen.
Hur tolkar du resultatet?
– Min personliga tolkning är att runt 75 procent av befolkningen vill att politikerna tar beslut.
Han säger att det i år är 66 procent av eleverna i Arjeplog som har sökt gymnasium på en annan ort.
Albert Lestander, gruppledare (V). (Arkivbild)
– Vi behöver runt 60 nya elever varje år för att vi ska gå plus minus noll. Det är ungefär som att vi skulle behöva öka befolkningen med runt 500 personer. Då gäller det att kunna skapa 200 nya jobb till de inflyttade som förhoppningsvis har tre barn var och då får man kalkylera om det är rimligt i en nära framtid.
Gymnasiefrågan är en punkt på måndagens KS.