Tillgången till olika tekniska hjälpmedel i renskötseln har förändrats över tid i samband med att bredbands- och mobilsystemen har utvecklats. Det här har lett till ett förändrat sätt att bevaka renen. De sista årtiondena har renskötare använt GPS-halsband för att övervaka renarnas förflyttning.
Anders-Erling Fjällås, Semisjaur-Njarg samebys ordförande, blir mer eller mindre tagen på sängen när Piteå-Tidningen undrar om och hur samebyn påverkas när 2G och 3G stängs ner. När han sedan kontaktar leverantören av GPS-halsbanden får han en smärre chock.
– Den 31 december 2025 är vi utan sändare för de går på 2G, så det här kom som en kalldusch, säger han och fortsätter:
– Vi måste ju parera för det här och lägga ut investeringar, vi måste byta ut hela sändarparken innan det här händer. Ska vi ersätta 50 stycken blir det nånstans kring 400 000 kronor. Som med all annan teknik har vi tänkt att "nog fixar det sig".
Han berättar att samebyn förlitar sig ganska mycket på dessa sändare och att de fästs på en av cirka 150 renar eftersom de är flockdjur.
GPS-sändaren fästs runt renens hals och genererar rörelsedata som skickas till renskötaren via satellit eller mobilnätet. Innan man åker ut till renskogen kan man enkelt gå in via en app i telefonen eller via datorn och se var renarna befinner sig. Sändarna underlättar renskötselarbetet på många sätt och är positivt för klimatet eftersom användningen av terrängfordon och helikopter minskar.
Renskötaren Patrik Lundgren, Östra Kikkejaur sameby i Arvidsjaur, berättar att de har några äldre sändare men de flesta är av nyare modell och fungerar med 4G och 5G.
– Men vi är inte helt nöjda med hur de fungerar. Det är många som slutar sända så vi håller på att se över dem, det är olika system och fabrikat. Vi har GPS-sändare på skällrenarna och av cirka 70 sändare kanske 50 fungerar.
Andra aktörers förståelse för renskötseln ökar även när de får bevis på var renarna befinner sig under olika årstider. Det leder till förbättrade samråd och miljökonsekvensbeskrivningar.
– Sändaren dokumenterar och kan användas gentemot myndigheter eller skogsbolag om man vill påvisa ett naturligt strövområde för renar, vi kan bevisa att marken är viktig för oss. Man ser också renarnas beteende kring vindkraften, säger Patrik Lundgren.