Bakgrunden till det uppmärksammade rättsmålet är att staten 1993 öppnade upp den svenska fjällvärlden för fiske och jakt i samband med att Sametinget inrättades. Samerna tappade förvaltningsrätten och sedan dess är det länsstyrelsen som har uppdraget att ha tillsynen över småviltsjakt och fiske, sälja fiskekort och bedriva tillsyn över att bestämmelserna följs och målen uppfylls. Det är också länsstyrelsen som avlyser områden för renskötseln under intensiva perioder.
Motiveringen är att staten inte anser att samerna ska ha ensamrätt till jakt och fiske på renskötselområdet då det strider mot grundläggande principer om utnyttjandet av statens allmänna mark.
Det här uppskattades inte av samerna, som brukat markerna i hundratals år. Svenska samernas riksförbund eldade upp samepropositionen. Det ordnades hungerstrejk i Kiruna och Jörgen Stenberg kastades ut från riksdagen efter att han jojkade i protest.
2009 stämde då till slut Girjas sameby staten med stöd från Svenska samernas riksförbund, men det skulle dröja till maj 2015 innan rättegången inleds. I februari 2016 stod det klart att Girjas sameby vann mot staten i Gällivare tingsrätt. Domen överklagades av staten, och målet går upp i Hovrätten för norra Norrland i Umeå imorgon, måndag. Den beräknas hålla på till den 13 december. Justitiekanslern beskriver statens grundläggande inställning till målet med: "Det är staten som äger marken och i den egenskapen innehar jakträtten och fiskerätten på området."
Oavsett utfallet i Hovrätten är det väldigt troligt att domen kommer att gå hela vägen upp till högsta domstolen för att få ett prejudikat. Skulle det hända så kommer andra liknande samebyar enklare kunna göra samma resa som Girjas och återfå förvaltningsrätten. En av dessa är Semisjaur Njargs sameby i Arjeplog.
– Om vi tittar på länsstyrelsens jakt och fiskekort så ligger vi i topp under många år. Det är en ganska hög täthet av både jägare och fiskare inom samebyns område och har fått anpassa renskötseln efter det, säger Anders Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur Njargs sameby.
Han menar att förhållandena för fjällbyarna i Norrbotten är väldigt lika, det handlar om samma rättigheter och samma långvariga nyttjande av marken, även om det finns unika variationer. Att återfå förvaltningen av betesmarkerna skulle vara positivt för samebyn.
– Vi är beroende av att få de här avlysningarna under de intensiva topparna. Vi skulle kunna styra det där på ett väsentligt bättre sätt än länsstyrelsen. Det handlar om att få arbets- och betesro för renen under en period. För gemene man skulle det inte innebära stora förändringar, säger Anders Erling Fjällås.
Många jägare och fiskare är oroliga för vad ett prejudikat skulle kunna betyda för jakt och fiske i norra Sverige, eller om det till och med skulle kunna innebära ett stopp i framtiden.
– Det är orealistiskt att det skulle innebära något totalt stopp. Vi har jakt- och fiskekår att förhålla oss till och de kommer inte att försvinna. Det är en slags symbios, säger Anders Erling Fjällås.
Han hoppas i så fall på en ny sorts förvaltning som är ekologiskt hållbar och långsiktig.
– Men det ser vi när domen har fallit och vi står med facit i hand. Det är en lång tidsperiod framåt innan allt det här är helt klart. Kanske tio år in i framtiden, säger Anders Erling Fjällås.