Silvermuseet bedriver ett stort forskningsprojekt över sex år som finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Det handlar om kulturarv, hur landskapet användes och identitetsprocesser. Hur bodde man, hur odlade man, hur jagade och fiskade man, hur såg kontakterna ut, vilka var näringarna, hur bedrevs handel och hur såg renskötseln ut?
Frågorna är många och det är tiden före 1500-talet som studeras.
– Genom fornlämningar hoppas vi hitta svar på våra funderingar, säger Ingela Bergman vid Silvermuseet.
Systematiskt fiske
Historiska källor och skattelängder vittnar om att kustbönder bedrivit ett systematiskt fiske i många sjöar under tiden maj-midsommar.
Ingela Bergman berättar att exempelvis bönder från Roknäs och Öjebyn bedrev så kallat ”träskfiske” i Östra Kikkejaur.
– Mycket tyder på att fisket skedde från fasta stationer där det krävts boende och eldstäder, säger Ingela Bergman som hoppas att allmänheten kan hjälpa till att berätta om dessa platser.
– Många ställen är säkert bebodda eller uppodlade i dag och därför kan spåren ha försvunnit. Men det kan ju finnas berättelser om platser, fiskeredskap och förvaring. Dessutom kan det ju faktiskt finnas kvar nästan intakta miljöer med eldpallar, eldhärdar och gamla jordkällare, säger hon.
280 kilo torkad fisk
Enligt gamla skattelängder handlar träskfisket om fångst av abborre och gädda, och på ett ställe, ett år, ska ett arbetslag på tre man ha åkt hem till kusten med 280 kilo torkad fisk.
– Första indikationen på detta träskfiske finns beskrivet 1553, men vi är mest intresserade av perioden före det, säger Ingela Bergman som tillsammans med Lars Liedgren håller i projektet.