För Marlene är ingenting omöjligt

För Marlene Rekonius är inget omöjligt. Nej, allt är möjligt. Med häcken full av hur mycket som helst säger hon:
- Jag skulle nästan vilja fortsätta att gå i skola. Men det vågar jag inte säga.
Marlene Rekonius fyllde ju bara 50 år förra året. Så än finns mycket att göra. Omsorgsprogrammet läste hon in samtidigt som hon drev sin affärsrörelse. Dessförinnan pluggade hon på designskola i Umeå i två år.
Upptagen familj
Egentligen skulle det här reportaget ha handlat om familjen Rekonius/Fjellström i Björklund, tre och en halv mil väster om Arjeplog. Familjen är byns enda innevånare. Reportaget har varit på gång länge. Men jobb, andra jobb ytterligare andra faktorer har påverkat. Familjen har inte gått att samla.
- I morgon går det, men du vet, börjar det snöa måste Tobbe iväg. Han plogar ju sträckan Jäckvik-Sandviken, sa Marlene i bästa Brasklapp-stil.
På väg mot Björklund kom första aningen om att det inte skulle bli något komplett reportage. Skylten vid Laisvallkorsningen blinkade och berättade att Silvervägen var stängd på grund av hårt väder. Skulle Torbjörn vara hemma eller skulle han sitta i plogbilen.
Svaret var förstås; i plogbilen på Silvervägen. Där var Torbjörn. Är man åkare och jobbar ensam i företaget så är det bara att ge sig av. Sonen Tim som pluggar på "Fordons" i Arvidsjaur ska in i åkeriet så småningom. Och avlasta. Men han var heller inte hemma. Tim var ute med traktorn för att skotta snö.
Måste ha två bilar
Det var nästan så att Marlene också var borta. Hon hade just kommit hem efter en vända till
Arjeplog. Sonen Tobias som ska börja nytt jobb som kock på Hotell Hornavan i mitten av månaden var kallad till arbetsplatsträff, och då behövs det skjuts.
- Bilen är ett måste, ja vi har två stycken. Det blir mycket skjutsande, även om barnen stannar hos farmor i Arjeplog ibland, säger Marlene.
Men någon tanke på att lämna Björklund finns inte. Marlene berättar om hur hon som barnledig banarbetare begav sig från Stockholm och hem till Laisvall och extraknäckade på Mathörnan i Arjeplog. Året var 1989. Där träffade hon sin blivande livskamrat Torbjörn Fjellström och flytten från Stockholm till Arjeplog blev akut.
Hösten efter följde hon Torbjörn till byn Björklund då det var älgjakt. De bodde i det gamla huset på backen som Torbjörns pappa ägde.
Det var kärlek på direkten - till huset alltså.
- Jag flyttade aldrig härifrån, berättar Marlene.
Och sedan har huset byggts ut, byggts på och byggts om. Utvändigt ser det nästan färdigbyggt ut. Men inte invändigt. Det är mycket kvar. Marlene låter inte bekymrad. Hon berättar om sina planer, om det turkiskinspirerade vardagsrummet, om relaxrum, kontor, syateljé och så vidare. Under åren av ombyggnader har hon lärt sig mycket. Hon har sett snickare jobba och hon har sökt lärdom över internet.
Hon lägger golv, målar, spikar och bygger när andan faller på.
- Det blir väl 14 rum - eller åtminstone 13. När vi är färdiga.
Marlene Rekonius är inte född med tummen mitt i handen. Den sitter där den ska. Hon jobbade under jord i Laisvallgruvan i sju-åtta år. Svetsade rör och drog ledningar - rörledningar.
Sedan var hon ute och tågluffade med gruvarbetarkollegan Ulf Larsson (numer på Radio Norrbotten) och de spånade om att bli väktare. Sedan fick Marlene se att SJ sökte banarbetare och gärna då kvinnor.
- Jag hade inte något problem med könsrollstänkandet efter åren i gruvan liksom ...
Ville prova på annat
Jag vill prova på något annat än gruvan, därför sökte jag mig till Stockholm. Men jag är ju fjällbo, jag blev aldrig någon Stockholmare ...
Men Björklundare ...
- Här kan man göra nästan vad som helst, fiska köra skoter och man behöver inte ta hänsyn. Fast visst blir det mycket bilkörning. Jobbet, barnen, hämtning, skjutsning.
Barnen klagar inte. De ser många fördelar med att bo på landet. Kompisar hälsar ju på.
Thomas, 12 år, säger:
- Nackelen är att det är långt till många saker.
En kväll i veckan deltar han i ungdomsskyttet i Arjeplog.
- Efter skolan går jag till farmor, sen skytte, och sen åker jag hem med mamma, säger han.
På vintern har byn Björklund haft sex året-runt-boende de senaste åren, Marlene Rekonius och Torbjörn Fjellström med barnen Tobias, Tim, Thomas och Tildamari. På våren och sommaren kommer fritidshusägarna och då tredubblas befolkningen. Då byts skotrar ut mot fyrhjulingar och båtar. Fiske är en naturlig syssla såväl för gammal som för ung.