Det var en mycket lovande vår för Sveriges fjällgäss då de första exemplaren anlände till fjällnära rastplatser i Ammarnäs och i Båtsjaur i Arjeplog redan i mitten av maj i år. Då framgick det att 2017 års utsättning varit mycket lyckad då inte mindre än 30 av de 81 utsättningsfåglarna setts på rastplatser runt häckningsområdet i Arjeplogsfjällen. Den vilda populationen beräknades vara 65-75 fjällgäss under hösten 2017. Ett tillskott på 30 fåglar betyder därmed en förstärkning med drygt 40 procent av den svenska fjällgåspopulationen.
Våren bjöd även på en snabb snösmältning och en islossning som kommit igång tidigt. Rapporter om god tillgång på sorkar och lämlar bäddade för en gynnsam häckningstid då rovdjuren, främst rödräven då skulle ha fullt upp med att äta dessa och låta bli fåglars ägg och ungar.
Prognosen stod sig ganska bra, förutom att häckningarna inte gick så bra som projektledaren Niklas Liljebäck hoppats.
– En av faktorerna som spelat in tror vi är att havsörn funnits i området, vilka stressat dem och även ätit dem. En annan, kanske viktigare faktor är att det inte fanns så många alternativa bytesdjur för rödräven som vi först trodde, säger han.
En exceptionellt varm och torr sommar även i fjällen kan också ha spelat in.
Den ursprungliga svenska häckningspopulationen av fjällgås är utdöd sedan 1990-talet och beståndet som finns i dag är sannolikt en blandning av utplanterade och ursprungliga fjällgäss och dess avkomma. Så sent som i slutet av 1930-talet var dock fjällgås vanligare än grågås i Västerbottens kustland.