Cykeltur med mersmak - om än med öm bak
30 mil på två dagar. Inte mycket om man tänker på Tour de France där cyklisterna avverkar mellan 300 och 400 mil i 20 etapper. Men för "icke-elit" är sträckan Bodö-Arjeplog nog så krävande.
André Karlberg och Gunilla Larsson från Arjeplog trotsade regn och tunga backar och cyklade från Bodö till Arjeplog. En sträcka på 30 mil.
Foto: Bertil Sundkvist
Gunilla Larsson är arbetskamrater på Transportstyrelsen i Arjeplog. De gillar utmaningar. En sådan var bestigningen av norska fjälltoppen Solvågtind i maj. I måndags tog André och Gunilla bussen från Arjeplog till Bodö för en annan strapats. Med på resan fanns cyklarna som skulle ta dem tillbaks till Arjeplog. På två dagar.
Det blev tre. Bussen var lite sen och innan de ätit i Bodö och satt sig på cyklarna på måndagskvällen var klockan åtta. Färden gick över Saltströmmen mot Misvaer. Tunga, tunga uppförsbackar där Gunilla och André ibland klev av cykeln och promenerade.
Skavsår
Efter en natt i tält fortsatte färden hemöver.
Gunilla fick skavsår av att promenera i cykelskorna och André pratade om han hade en bak som lätt skulle kunna förväxlas med en schimpans.
Klättringen från E6 och in i Sverige var heller ingen lek. Vid Sandviken var
Gunilla nästan beredd på att ge upp. Tisdagen hade nämligen präglats av regn. Men färden fortsatte. Just efter att ha passerat Sädvaluspen sa Gunilla:
- Kommer någon och ber mig hoppa in i bilen, så gör jag det ...
"Elitmotionär"
Vid halvelva tiden på kvällen rullade André och Gunilla in i Jäckvik. Käkade medhavd köttsoppa och tog en inarbetad sömn i kollegan Annika Westerlunds stuga.
Onsdagens sista etapp, de sex milen till Arjeplog gick i solsken och medvind.
- Man orkar men än man tror, summerar André Karlberg.
- Och biltrafiken är bra på att lämna plats åt oss cyklister. Men man ska nog vara elitmotionär för att göra en sån här resa på två dagar. Nu blev det tre, men fem är lämpligare, då skulle man hinna se mer och inte bli så trött.
Så jobbar vi med nyheter