Paret Johansen från Saltdal i Norge har under de senaste 30 åren bott på Sandvikens fjällgård. Först i tält, sedan husvagn och därefter i den stuga de fick bygga för tio år sedan. Nu ska den säljas. "Jag har ingen lust att ens vara där", säger Beate-Katrin Johansen.
Sedan 30 år tillbaka har Beate-Katrin Johansen och hennes man Jon Johansen besökt Arjeplogs fjällvärld och bott på Sandvikens fjällgård. Först i tält, sedan i husvagn och de senaste 10 åren har de hyrt en plats där de fått bygga en stuga. Nu väljer de att lämna campingen och sälja stugan.
– Efter påsk blev vi meddelade att hyrorna skulle höjas, ingen var beredd på det och flera sa upp sin plats, berättar Beate-Katrin Johansen.
Beskedet om hyran kom som en chock för flera campinggäster och det norska paret som tidigare betalat cirka 16 000 kronor per år kommer nu få hyran nära på fördubblad.
– Det kom ett meddelande att de hade tänkt att göra en annan uträkning för hur de tar fram hyran. Hyran ska räknas ut efter hur många kvadratmeter man använder, säger Jon Johansen och fortsätter:
– Nu har många tagit bort sin altan och allt de har utanför för att få ner priset. Ägarna av fjällgården verkar inte bry sig om hur det ser ut när man tar bort sådant, det blir fult. Det verkar inte som att de har tänkt.
Beate-Katrin och Jon Johansen planerar att lämna campingen när nya prissättningen av hyran träder i kraft i september.
– Det är så tråkigt. Vi har ju varit där under två decennier och det har känts jättebra. Men vi är två sjukpensionärer och vi har inte råd att ha kvar vår plats med den nya prissättningen, säger Beate-Katrin och fortsätter:
– Jag har sett framför mig att kunna åka dit när barnbarnen är större för att köra skoter och fiska. Så det känns i hjärtat det här.
För snart tre år sedan såldes Sandvikens fjällgård till Michael och Charlotte Kostet. Sedan dess upplever paret Johansen, med flera campinggäster, att stämningen på campingen blivit otrevlig.
– Vi känner oss orättvist behandlade och deras uppförande mot oss som gäster känns inte bra. Jag känner mig så besviken att jag inte har någon lust att vara där, säger Beate-Katrin och fortsätter:
– Det är helt förfärligt. Jag har legat många nätter och inte kunnat sova för det här känns bara som en stor besvikelse.
För Jon Johansen är känslan att ägarna vill lägga ner allting.
– Ja, det känns så. Det är många som far därifrån på grund av att hyran ska höjas, säger han.
Delägaren Charlotte Kostet understryker att det inte finns någon tanke på att lägga ner fjällgården.
– Men vi minskar ner och ersätter inte de platserna som sagts upp. I övrigt kommenterar vi inte enskilda fall, säger hon.
Flera av de campinggäster som på årsbasis hyrt en plats på Sandvikens fjällgård väljer nu att lämna campingen till följd av bland annat ökad hyra och ett utbrett missnöje över hur fjällgården drivs.
Men ni ska minska ner på verksamheten?
– Vi kan inte prata om det. Vi har andra planer framöver som vi inte vill gå ut med än, inte förrän vi fått dem i verket. Det är bara dumt att kommentera eller skriva någonting om det för det finns inget att skriva om än så länge.
Vad tänker du om att flera gäster väljer att lämna campingen?
– Det är omsättning på campingar hela tiden. Andra fjällcampingsägare säger att de också har gäster som säger upp sig hela tiden. Här blir det ett ramaskri för att någon säger upp sig, jag menar det är fullt naturligt att folk tänker göra annat.
Campinggästerna lämnar för att de känner ett missnöje, hur ser du på det hela?
– Det får stå för dem. Det är ju fortfarande en enskild individs tyckande. Jag vill inte kommentera någonting.
Orsaken till höjningen vill Charlotte Kostet inte uppge med hänvisning till att det ingår i den verksamhetsplan de som företagare utformat.