Två ljusblå plirande ögon under en naturligt ljusblond kalufs. Du känner säkert igen Jocke från Ica-butiken i Arjeplog, om du någon gång handlat där. Men det var väl inte riktigt där han hade trott att han skulle vara idag om du hade frågat honom för tio år sedan.
– Jag hade stora planer på att jobba inom IT. Typ göra karriär och flytta till USA.
Och det var precis den banan han började på när han tog sin in på John Bauergymnasiet i Sundsvall på just IT.
– Men jag trivdes inte, fick det inte att stämma. Var nästan aldrig i skolan. Och så kom en kompis till mig hem från Arjeplog en helg och berättade om det program vi hade pratat om att söka till. Som han tog sin in på och flyttade till, men som jag valde att avstå ifrån. Han var lyrisk!
Några månader in på första läsåret på gymnasiet packade Jocke väskan för att åka upp till Arjeplog och titta på linjen. Bil-, system- och teknikprogrammet, som det hette då.
– Jag hade ringt i förväg och kollat om det fanns plats för mig och om jag skulle få den om jag ville ha den.
Han hann inte ens passera Arvidsjaur med bussen så var beslutet fattat. Nio mil kvar till Arjeplog hade Jocke bestämt sig för vad han skulle göra de närmsta tre åren.
– Det kändes så rätt. Jag älskade vad jag såg: naturen, lugnet, omgivningarna. Det var precis vad jag behövde. En nystart. Jag åkte aldrig hem igen, utan ringde mina föräldrar och bad dem komma med mina grejer.
Hanna Dahlberg, som är ett år äldre än Jocke, hade i samma veva tröttnat på sin medielinje i Piteå. Hon hade gått nästan ett och ett halvt år, fått hemlängtan och bestämt sig för att flytta hem. Hanna och Jocke började Hornavanskolan i Arjeplog samma dag.
Nystarten för Jocke blev en vändpunkt i livet.
– Jag var en riktig skitunge hemma i Härnösand. I Arjeplog kunde jag börja om helt från början utan förväntningar och påtryckningar från folk som hade känt mig tidigare. Det kändes befriande och jag trivdes med mitt nya liv.
Hanna tyckte Jocke var en tönt.
– Haha! Ja, han satt ju alltid och spelade dator på sitt rum när vi andra umgicks på elevhemmet. Men jag kunde inte låta bli honom.
Det ena ledde till det andra, och något år senare flyttade paret ihop i sin första lägenhet.
– Mina föräldrar har hela tiden trott att jag ska flytta tillbaka till Härnösand, men jag ser mig fortfarande bo här om tio år, säger Jocke.
I dag äger de ett hus på Öberget i Arjeplog och har två barn tillsammans. Leia åtta månader och Isak som snart fyller tre. Lite skillnad från ursprungsplanen om att korsa Atlanten, men Jocke är långt ifrån bitter.
– Jag har allt jag behöver här och jag trivs verkligen i Arjeplog.