- Stalotomterna här vid Vilstugan var okända fram till 1995, berättade Liedgren.
Silvermuseet har bedrivit forskning i Arjeplogsfjällen de senaste tio åren och gjort många intressanta iakttagelser och man har funnit många lämningar.
I Adamvalta, norr om sjön
Pieskehaure har man funnit mer än 500 fornlämningar inom ett sju kvadratkilometer stort område. Dateringar visar att lämningarna är från tiden 800-1050 e.Kr.
Ingela Bergman berättar:
- Vi fann 30 jordkåtetomter som var samtida. Det kan ha bott 150-170 personer där samtidigt. Och bosättningen varade under 250 år, det vill säga i sex generationer.
Men varför försvann de plötsligt. Ingela Bergman menade att det hade med vedtillgången att göra. När veden var slut flyttade man vidare.
Ingela Bergman tror att människorna som bodde i Arjeplogsfjällen vid den tidpunkten sysslade med tamrenskötsel och bedrev handel med hövdingdömen i Norge.
- Renskötseln har förändrats i över tusen år och man etablerade sig där det var bäst. De som bodde i fjällen hade "pool position" på handeln med kött. De hade Norge i väster och skogslandet i Sverige i öster.
Forskning
Silvermuseet bedriver forskningen i Arjeplogsfjällen tillsammans med ekologer från Umeå universitet.- Vi funderar över när människorna kom hit efter inlandsisen, varifrån de kom och hur de påverkat miljön, sa Ingela Bergman som lät påskina att det finns lite smolk i bägaren. Arjeplogsfjällen har inventerats på slumpmässigt utvalda rutor och massor av fynd har gjorts.
- Vi har fått en inblick i vad som finns. Vi är lite sura på Riksantikvarieämbetet som inte vill betala för en total inventering då vi vet att Skåne inventerats sex gånger.
Ett 20-tal intresserade hade sökt sig till Vilstugan vid gränsen för att delta i arkeologidagen.