Den allrådande uppfattningen är att Norr- och Västerbotten koloniserades på 1300-talet. Det var då man började odla längs kusten och enligt en skrift från 1344 av ärkebiskop Hemming Nilsson var inlandet befolkat av jägare och fiskare.
Ingela Bergman förklarade att mycket av vår historia är hämtad från det skrivna.
– Fornlämningar tänkte man inte på när man sa att Piteås historia började på 1300-talet.
Ingela Bergman och Greger Hörnbergs föreläsning bestod till stor del av kommentarer till de forskningsresultat INSARC gjort i det sexåriga forskningsprogrammet Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien 500-1500 e.Kr.
– Kunskapen om inlandets historia är god om man jämför med Bottenvikskusten. Här i inlandet har vi hittat ett tusental gamla boplatser, och vid kusten bara ett tiotal. En anledning till att vi vet mycket om inlandet är att det krävdes fornminnesundersökningar när älvar reglerades. Problemet vid kusten är att det är uppodlad, dikat, överplöjt och asfalterat, sa Ingela Bergman.
– Att forska är att ge sig utanför boxen, ut i det okända. Vi bryter sönder tolkningsmodeller, plockar bitar och skruvar ihop en ny bild av bebyggelse i kust och inland, sa hon.
Greger Hörnberg berättade om undersökningar som visar att odling av korn förekommit i inlandet redan på 800-talet och han berättade om spår av odling i Norge från 1000 år f.Kr och i Finland 3000 år f.Kr.
Han berättade också att många renskötare övergick till att bli jordbrukare i slutet av 1700-talet.
– Nybyggen anlades på gamla vistesplatser, sa han.
Ingela Bergman menade att man kan tänja på uppfattningen om hur kolonisationen gick till.
– Är det säkert att odlingarna var så skilda från det samiska, var det kanske bara ett nytt näringsområde. Man sådde på renvallar där det var gödslat och växte bra. Och hur var det, fanns det kustbunden renskötsel?
– Vi vill hitta en nyckel som öppnar historieboken på nytt. Och vi måste ha en mer dynamisk syn. Jakt, fiske, samlande och småskalig odling hör ihop.