Rapporten ”Vad säger statistiken om skolan i din kommun?” har fokus på elevresultat, likvärdighet, resursanvändning och behörighet i grundskolan. Arjeplogs kommun ligger på plats 106 i den totala rankningen bland landets 290 kommuner.
– Det känns väl ok att ligga på medel med tanke på att vi är en liten kommun med begränsade resurser och svårigheter på många sätt. Men vi är inte nöjda utan strävar efter att klättra givetvis, säger Westling.
När det gäller löner ligger kommunen på plats 224 i listan, samtidigt som de när det gäller resurser till skolan är i topp på en sjätte plats. Arjeplog har enligt rapporten nästan 20 000 kr mer i undervisningskostnad per elev än genomsnittet.
– Jag har inte tagit del av rapporten, men vi har ju gjort en satsning under många år på läromedel och resurser framförallt för elever i behov av särskilt stöd, säger Westling. Förutom det krasst ekonomiska räknas även lärartäthet in i statistiken, något som hon menar gynnar Arjeplog.
– Vi har ganska små elevgrupper trots allt så det gör att det är färre elever per pedagog och det slår ju ganska mycket de här siffrorna på. Att vi inte fyller upp hela klasser gör nog en stor skillnad.
Löner under utveckling
Gällande lärarlönerna finns en del att jobba på, men Westling säger att det är under utveckling.
– Vi genomförde en lönekartläggning för hela kommunen för 1,5 år sedan och fann då att lärarlönerna generellt ligger relativt väl till. Däremot fanns det vissa lärarkategorier som stack ut negativt och för att komma tillrätta med detta lades en treårig handlingsplan upp som vi nu följer.
Hur utvecklingen inom skolan sett ut i Arjeplog kan kommunens nuvarande skolchef inte riktigt kommentera, detta då hon bara suttit på posten i två år, men att den ska förbättras är solklart.
– Intentionen att stärka skolan har funnits länge, och det har varit gott gehör hos politiken. Vi ser skolan som en framtidsfaktor för vår kommun. En bra skolgång lägger ju grunden för så mycket.
Ser bra ut
Förutom löneläget visar rapporten på ytterligare en sämre placering och det gäller behörighet och legitimation, där kommunen landar på plats 194.
– Generellt ser det bra ut med lärarnas behörighet. Men sen finns det vissa nyckellärartjänster som är otroligt svåra att rekrytera, framförallt i gymnasiet. Behöriga lärare inom psykologi och filosofi är till exempel två ämnen som det är svårt att rekrytera till. Den främsta anledningen är att vi inte kan kan inte få ihop en hel tjänst och erbjuda någon ett heltidsjobb inom just sitt ämne. Och det är de små skolornas största problem. När vi blickar framåt och ser i spåkulan är vi oroliga över hur vi ska kunna rekrytera behöriga lärare och möta kraven på legitimation. Men just nu känns det väldigt bra, säger hon.