26 år av innebandy. Det finns knappt en kotte i Arjeplogs kommun som inte är eller på något vis har varit involverad i klubben genom åren. Har man inte spelat så har man bakat till matchkaféet, har man inte suttit i styrelsen så har man hejat från läktaren.
Det finns knappt ett innebandylag i Norrbotten som haft samma publikstöd som IBF Argentums herrar förärats genom åren. Men i år saknas ett namn på listan över division 2-lag som ska mötas i serien, och det är första gången sedan klubben startade 1991.
– Det är fantastiskt tråkigt, men tyvärr, finns det inte spelare så finns det inte. Verkligheten ser ut som den gör. Vi tappar mycket folk när biltestsäsongen pågår samtidigt som seriespelet. Isbanorna behöver plogas även när vi har match. Vi hade 7–8 spelare som ville köra, och lika många som jobbar borta. Det räcker inte, säger innebandyföreningens ordförande Per Lampinen.
Hur påverkar det föreningen i stort att inte ha ett herrlag?
– Vi tappar naturligtvis inkomster från matcherna, men där finns även en utgift som också uteblir. Den exakta ekonomiska konsekvensen har vi inte klar för oss ännu, vi ska titta på det på nästa styrelsemöte. Sen finns ju alltid risken för tappat intresse när det inte finns någon högre division som morot – utvecklingsmöjligheten försvinner.
Men Lampinen tror inte att lösningen blir permanent.
– Vår största utmaning är att behålla spelarna i kommunen, många försvinner när de väljer gymnasielinjer som inte finns här. Men spelarunderlaget underifrån ser bra ut, och jag tror inte att Arjeplog kommer att vara utan herrlag för evigt. Det återstår att se till våren hur läget ser ut då. Vi hoppas att det kommer finnas ett nytt sug när det pausats en säsong.
Två spelare går över till Arvidsjaur och K4, Jesper Romberg och Albin Hallin.
Anders Nordin, som varit herrlagets tränare under många år, tycker det känns tråkigt att det kommit till det här punkten.
– Jag tror att herrlaget fyller en långt större social funktion i Arjeplogs samhälle än människor tror. Något att samlas kring. Men det är ju en annan tidsålder nu än för 20 år sedan. Då stod idrotten i centrum, det gör den inte idag på samma vis. Men jag tror inte att det här är slutet. Det är alltid svårt att starta om något som är nedlagt, men det är inte omöjligt.