Anna Åsdell har skrivit manus tillsammans med regissören Lena Engqvist Forslund. Föreställningen tar sats i Långa lappflickan, Stor-Stinas öde att mer eller mindre bli cirkusobjekt, och passerar både Nåjden och andra personligheter, påstådda eller påhittade, och slutar med en modern frågeställning kring homo- och bisexualitet.
– Jag tror att många kan relatera till sig själv, säger Anna Åsdell.
Hon har märkt att föreställningen framkallar olika känslor beroende på publik och inte minst ålder på publiken.
– Bland äldre kan nog många känna igen sig som mamman till Långa lappflickan, säger hon.
Stundtals kryper mörkret tätt kring publiken och när föreställning är över behöver liksom inte lamporna tändas. Det blir ljust ändå.
Föreställningen är delvis på svenska och delvis på samiska. För mig som inte talar samiska uppstår frågeställningen om jag går miste om något. När någon runt omkring med växlar språk från något jag förstår till något jag inte kan, blir jag alltid misstänksam, det är som om något ska sägas som jag inte får förstå.
Föreställningen var en del i den samiska kulturveckan.