”Av utredningen framgår att bolag, som ägts i stiftelser i vilka Lars Söderqvist var styrelseordförande, förvärvat aktier i Silverhatten i anslutning till att Söderqvist haft uppdrag för sistnämnda bolag. Han har härigenom kommit att företräda motstående intressen och har härigenom åsidosatt sina plikter som advokat.”
Så lyder Advokatsamfundets disciplinnämnds bedömning av många turer som tog sin början 2009 när man började diskutera Silverhattens dåliga ekonomi och lösningen på densamma. Söderqvist har enligt Edvardsson suttit på flera stolar och inte tillvaratagit hans och Silverhattens intressen, varför han gjorde en anmälan till Advokatsamfundet. Idag är han lättad över beslutet.
– Det jag hela tiden påstått, att jag blivit bedragen och bestulen, har nu visat sig vara sanning, säger han. Det har varit lite som en kamp mellan David och Goliat, där jag varit David och nu vunnit och fått min upprättelse. Det har aldrig handlat om pengar för min del, snarare om heder för såväl mig som mina nära och kära. Hur försvarar man sig mot en advokat från storstaden när man heter Jan och bor i Malå?
På Advokatsamfundet förklarar man att erinran i sig är den lägsta av tre disciplinåtgärder, och att det kan bli till en nackdel för advokaten om en potentiell klient kollar upp advokaten och ser att det finns anmärkningar.
Nyheter i Norr har sökt Lars Söderqvist för en kommentar.