Fyra år har passerat sedan Arjeplog genomgick en politisk omorganisation. Man frångick systemet med nämnder, och anammade istället en modell med utskott som ligger direkt under kommunstyrelsen. Det huvudsakliga skälet till omorganisationen angavs vara sviktande befolkningsunderlag och dålig ekonomi.
I en utvärdering som utförts av Luleå tekniska universitet, LTU, har man använt sig av såväl intervjuer av kommunpolitiker, både nuvarande och tidigare politiker, och en enkät. Sammanställningen av detta, ett 55 sidor långt dokument, visar bland annat att innan omorganisationen var genomförd tyckte 67 procent av politikerna att det var ett bra beslut.
Efteråt svarar 48 procent att det var ett bra beslut. De tre största förväntningarna på omorganisationen var att den skulle ge en kommunal helhetssyn, leda till större politiskt engagemang och ansvar bland ledamöterna. Efteråt svarar 60 procent att det lett till en kommunal helhetssyn, men bara 38 procent tycker att det lett till ett ökat politiskt engagemang och 30 procent säger att det lett till ökad transparens i demokratiska processer.
– Man upplever att man har fått betala ett demokratiskt pris för den här omorganisationen, sa Mats Jakobsson, som tillsammans med sin kollega Leif Berglund presenterade resultatet av utvärderingen.
Den största farhågan innan omorganisationen handlade om ett minskat demokratiskt inflytande. Något som verkar ha besannats. 91 procent av de tillfrågade upplever att kommunen blivit toppstyrd och att den demokratiska processen har försvagats i och med att nämnderna försvunnit. Att "ett fåtal politiker bestämmer det mesta", skriver 86 procent under på.
"Det är således en majoritet av respondenterna som helt eller delvis instämmer i att en utveckling mot den nya politiska organisationen har haft negativa konsekvenser för den demokratiska processen med mindre inflytande och att beslut tas av färre förtroendevalda."
Det finns, trots enkätsvaren, ingen tydlig majoritet för att återgå till den gamla nämndsorganisationen. 43 procent vill återgå till det gamla, 33 procent vill ha kvar det nya, 19 procent är tveksamma, och 5 procent har ingen uppfattning.
– Många politiker upplever att de inte får vara med i processen som tidigare. Ni har gått mot ett mål, nu är det dags att balansera det med att ställa er nya frågor. Hur kan kommunen möta det demokratiska underskottet i den politiska organisationen, sa Leif Berglund.