Det var i mars i år som polisen, ledd av åklagare från den internationella åklagarkammaren, slog till i en massiv insats i Arjeplog och Piteå. Bakgrunden var misstankar om människohandel kopplade till restaurangverksamhet i Arjeplog, och brottsoffren skulle vara papperslösa flyktingar som under närmast slavliknande förhållanden tvingats jobba 14–15 timmar per dygn för usel lön och dessutom tvingats bo under vidriga förhållanden.
När åtal slutligen väcktes mot två män, den 68-årige krögaren och hans 39-årige kökschef, var brottsrubriceringen grovt ocker och bedrägeri. Kökschefen stod även åtalad för misshandel och olaga hot av personalen. Rättegången hölls i början av oktober i år, och pågick i tio dagar. Båda männen nekade till att ha begått brott.
Vid rättegången vittnade de sex målsägande personerna, som efter tillslaget befunnit sig på skyddade adresser, om hur de ansåg sig ha blivit hänsynslöst utnyttjade. Något som varit möjligt eftersom de saknade arbetstillstånd. Några hade kommit som turister till Sverige, men av olika anledningar inte haft möjlighet att återvända till sina hemländer utan istället sökt sin försörjning som svart arbetskraft. Via kontakter fick de tips om att restaurangjobb skulle finnas i Arjeplog.
Åklagaren hävdade att huvudmannen dragit nytta av målsägarnas utsatta situation och därför kunnat betala undermåliga ockerlöner.
– De har varit väldigt utsatta, både ekonomiskt men också hur de har tvingats leva. Sedan har situationen på restaurangerna varit hotfull och dom har varit rädda, sa deras målsägarbiträde Carolina Nilsson.
Tingsrätten har dock kommit till slutsatsen att anställningsavtalen till stora delar inte var oförmånliga och tillägger: "I varje fall var avtalen inte uppenbart oförmånliga och straffbarhet för ocker kräver att ett avtal är uppenbart oförmånligt." Vidare konstateras att även om målsägandena var i trångmål så var de inte tvungna att arbeta i Arjeplog, utan var där av fri vilja.
Huvudmannen har därmed inte gjort sig skyldig till ocker och frias även på övriga åtalspunkter. Den kvarstad som lagts på hans egendom för att kunna betala eventuella skadestånd hävs också.
Vad gäller åtalet att köksmästaren utsatt personalen för hot och våld avvisar tingsrätten resonemanget att det varit för att kuva de anställda. I stället hänvisar tingsrätten till att 39-åringen själv hade svåra arbetsvillkor och därför hade svårt att behärska sig. Kökschefen döms dock för olaga hot i två fall. Han hotade att skära halsen av en i personalen och ringde även upp den anställdes mor och upprepade samma hot, samt att han skulle skicka huvudet till modern. För detta döms han till 70 dagsböter. Övriga åtalade fall av hot och misshandel går inte att bevisa enligt tingsrätten.
Samtliga målsägande hade krävt skadestånd av de åtalade, med det ogillades av tingsrätten. Åklagaren hade vidare yrkat på en miljon kronor i företagsbot, men även det ogillades av rätten.
Målsägarbiträdet Carolina Nilsson kunde i går inte ge besked om domen ska överklagas.
– Jag har inte hunnit läsa domskälen, men det är klart att vi inte är nöjda med friande domar, säger hon.Nilsson ska nu diskutera både med åklagaren och med sina klienter om man ska överklaga domen.
– Om inte åklagaren går på den linjen har jag svårt att se att klienterna kan gå vidare, säger hon.