"Hej. Du undrar säkert varför du fått ett brev om vem som äger din eller dina släktingars grav."
Så börjar brevet från Arjeplogs församling till vissa gravägare. Arbetet med att bringa ordning på kyrkogården är ett led i tillägget till begravningslagen som kom år 2000. Församlingen måste nu uppdatera de gamla, handskrivna gravböckerna och digitalisera informationen så att den går hantera med datorer.
- Vi är skyldiga att föra register över vem eller vilka som står som ägare till gravarna, berättar Tommy Rosendahl som jobbar med projektet.
Kontaktman
Ett omfattande arbete. Gravskötsel brukar gå i arv, och ibland har man glömt uppdatera vem som äger rätten till graven. Viktig information för den som ansvarar för kyrkogården.
- Gravrättsinnehavaren fungerar som kontaktman om det skulle vara något, förklarar Rosendahl.
Tidigare kunde man också helt sonika göra upp med prästen om hur lång gravfrid man skulle ha. På 50-talet var det inte ovanligt att man kunde få 50 år. På 70-talet förkortades tiden till 30, och nu på 2000-talet bestämde man alltså att 25 år var den nya siffran. Och det är inget som är exklusivt för Arjeplogs församling.
- Arbetet pågår i alla församlingar i hela landet och 25 års gravfrid kommer att gälla överallt, berättar Tommy Rosendahl.
I brevet står också att när dessa 25 år har passerat kan man förlänga gravrätten med 15 år i stöten, mot en administrativ avgift på 1 500 kronor. Men vad händer då med graven om man inte gör det? Inte särskilt mycket som det ser ut nu.
Sår gräs istället
- Gravstenen står kvar, men vi kommer att plocka bort blomlådorna och så gräs där istället.
Vidare står det att läsa i brevet att någon återanvändning av gamla gravar inte kommer att vara aktuell på länge.
"Minst 40 år, men säkert längre innan kyrkogården är fullbelagd."