En historielektion som heter duga

En historielektion som varar åtta och en halv timme, varav hälften av tiden i buss. Plågsamt eller njutbart? Det senare, det tyckte i alla fall de 43 som deltog i Silvermuseets och Institutet för subarktisk landskapsforskning kunskapsresa längs Silvervägen.

Historielektion i buss. Kurt Carlman studerar en gammal karta över Silvervägsområdet.

Historielektion i buss. Kurt Carlman studerar en gammal karta över Silvervägsområdet.

Foto: Bertil Sundkvist

ARJEPLOG 2011-09-06 06:00

Det blev en lektion i framför allt lokalhistoria som täckte allt från skogsavverkning, besprutning och sjöreglering till konst, religion och vad som hänt sedan inlandsisen försvann.

Kunskapsresan utgick från Arjeplog och under hela resan, såväl under själva färden som vid stoppen, berättade forskarna Ingela Bergman, Lars Liedgren och Greger Hörnberg om det mesta.

Avvittringen
Det började redan när odlingsgränsen passerades vid Vaitoudden. Greger Hörnberg berättade att den fastställdes som gräns för renbete redan 1867 i samband med avvittringen.

När Jutis passerades gav Hörberg deltagarna en beskrivning av hormoslyrens användning när björksly bekämpades och effekten med alla cancerfall som gjorde att Jutis en tid kom att kallas änkornas by.

Pieljekaise nationalparks historia belystes och vid stoppet utanför Jäckviks kapell fick åhörarna veta mycket om såväl det kyrkliga livet kring Nasafjällsepoken som om prästsläktet Laestadius.

Kopior av målningar från området, målade av Johan Fredrik Höckert 1850 visades, bland annat då ett porträtt av en lappojke.

- Det är ingen pojke, det är en flicka, sa Anna-Greta Karlsson, skogssame från Arvidsjaur.

Hon förklarade:

- Barnets mössa är en flickmössa och bältet är en flickas.

Sädvajaures reglering i tre omgångar belystes med en viss sorgsenhet.

- Hela smälthyttan vid Silbojokk står under vatten och man grävde bara två somrar. Den intressanta platsen är förstörd, den är styvmoderligt behandlad, sa Ingela Bergman.

Huvudstopp
vid Vilstugan
Huvudstoppet på resan gjordes vid Vilstugan, inte långt från norska gränsen. Där redogjorde Bergman, Liedgren och Hörnberg för den forskning som Silvermuseet bedrivit i fjällen sedan 1995. Och Ingela Bergman slog hål på talet om orörd mark och uttrycket Europas sista vildmark.

- Det här är kulturmark. Spåren av människan är tydliga. Vi "dammsög" ett område på sju kvadratkilometer och hittade 500 fornlämningar, sa hon.

Utgrävningar av Stalo-tomter har gett dateringar till år 890-1020 e. Kr.

Det här var tredje kunskapsresan. Fjolårets och förrförra årets resor gick i Laisdelen respektive Piteälvens dalgång. Men deltagarnas kunskapstörst är inte mättad. De 43 ansåg resa nummer fyra nästa höst som en självklarhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om