Resultatet av räddningsåret i Arjeplog slutar på 75 utryckningar.
Fördelat över hela året och alla dagar.
Föregående år var det något fler, då slutade siffran på 82 stycken.
- Det svajar kring de här siffrorna med plus eller minus 10 larm, berättar räddningschefen Hans-Erik Jonsson.
Men den utryckning som han fortfarande har färskt i minne är den i februari som kunde slutat riktigt illa.
- Det var en smällkall natt och familjen låg och sov när det började brinna.
Som tur var vaknade en familjemedlem av ett underligt ljud och kunde rädda sig själv och de andra ur huset.
"Mycket arbete kvar"
Efter en sådan stor och omfattande brand fortsätter arbetet flera dagar efteråt.
Den här gången tog det utöver de 117 insatstimmarna ytterligare tre dagar att återställa all utrustning.
- Folk ser oss ju bara när vi rycker ut och när vi kommer tillbaka. Men det är mycket arbete kvar när vi kommer hem. Framförallt med slangarna som måste tinas, rengöras och paketeras.
De 75 utryckningarna i Arjeplog delas upp i fyra kategorier. 31 automatlarm, 11 bränder, 15 trafikräddningar och 18 övriga. Hans-Erik Jonsson berättar att automatlarmen är ett stort problem över hela landet.
- Oftast beror de på handhavandefel eller tekniska fel, men hantverkare står också för en del av automatlarmen, berättar räddningschefen.
- Och så har vi den mänskliga faktorn. En del brödrostar, mikrovågsugnar och popcorn. Men Arjeplogarna är duktiga kring juletid med ljusen. De senaste 5-6 åren har vi inte haft några ljusrelaterade bränder. Inte vad vi vet av i alla fall.