Många frågor men få svar om flyktingströmmarna
I år väntas 50 flyktingar till Piteå. Men hittills har bara elva anlänt. Gunnar Lundqvist, integrationssamordnare i Piteå, träffade i veckan representanter för Migrationsverket för att hitta lösningar. Frågorna var många men svaren få.
"Vi behöver ta oss en riktig funderare hur vi ska gå vidare", säger Gunnar Lundqvist, och fortsätter: "Vi har ju byggt upp en organisation för att klara vår del av åtagandet mot Migrationsverket".
Foto: Jens Ökvist
Bakgrunden är följande: kommunfullmäktige i Piteå har beslutat att ta emot 150 flyktingar under tre år (2007 - 2009). Beredskapen byggdes upp. Sedan ändrades förutsättningarna.
Funderare
- Vi behöver ta oss en riktig funderare hur vi ska gå vidare, säger Gunnar Lundqvist, och fortsätter:
- Vi har ju byggt upp en organisation för att klara vår del av åtagandet mot Migrationsverket.
Anledningen till att flyktingströmmarna minskat beror på att fler får avslag på sin asylansökan. En stor bidragande orsak till detta är migrationsöverdomstolens bedömning att det inte pågår någon väpnat konflikt i Irak och att det därmed krävs individuella skäl för om en irakier ska beviljas asyl.
Bra rykte
Ett sätt att fylla kvoten är att försöka locka flyktingar, i exempelvis Södertälje, Malmö, Stockholm och Göteborg, som redan fått uppehållstillstånd till Piteå.
- Men det bygger på frivillighet. Att flyktingarna själva väljer att flytta hit. Därför bör vi kanske marknadsföra kommunen bättre. Erbjuda ett bättre alternativ.
Enligt Lundqvist har Piteå ett gott rykte.
- Det sprider sig snabbt via djungeltelegrafen. Något som Piteå kanske kan dra nytta av. Vi får ta en diskussion med politiker och tjänstemän om hur det fortsatta arbetet ska se ut.
Samtidigt så ökar behovet av platser för ensamkommande flyktingbarn. Där räcker inte platserna i Sverige till. Migrationsverket vill därför skriva avtal med fler kommuner. Den 19 maj tar kommunfullmäktige i Piteå beslut om tolv ensamma flyktingbarn ska tas emot. De kan räknas in i kommunens kvot.
- Men det kräver en helt annan organisation. En sådan tar tid att rigga. Förmodligen handlar det om en dygnet-runt-verksamhet. Då måste vi även veta vilken kompetens som krävs. Många av barnen lider av psykisk ohälsa vilket kommer att kräva exempelvis både psykologer och kuratorer.
Kvotflyktingar
Lundqvist har försökt lära av andra kommuner som tagit emot ensamkommande flyktingbarn.
- De säger alla att det inte finns några enkla fall.
Det kan också bli aktuellt med så kallade kvotflyktingar. Detta innebär att Migrationsverket direkt hämtar individer, främst barn och andra drabbade, med störst behov att komma från sitt land. I år har myndigheten beslutat om att hämta 1 900 personer till Sverige. De länder som berörs är Afghanistan, Burma, Kongo, Syrien och Thailand.
-Vi måste arbeta på alla fronter för att fylla vår kvot. Samtidigt är det svårt att sia om framtiden. Det finns flera oroshärdar i världen där läget kan förvärras. Då måste kanske Sverige ha en humanare syn på de asylsökande.
Så jobbar vi med nyheter