Löneskillnaden mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden var tolv procent under 2016, en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med året före, enligt ny statistik från Medlingsinstitutet. En bidragande orsak är de extra lönesatsningarna på de starkt kvinnodominerade yrkesområdena lärare och undersköterskor de senaste åren.
Sett över en längre tid, sedan 2005 har löneskillnaderna totalt minskat med 4,3 procentenheter.
”Jag hoppas och tror att den positiva trend vi sett fortsätter och förstärks när kravet på årlig lönekartläggning och analys nu återinförts”, skriver Martin Linder, ordförande på Unionen, i en mejlkommentar.
Men inkomsten beror inte bara på löneskillnader. Arbetad tid påverkar skillnaderna minst lika mycket sett till den totala inkomsten. Och kvinnorna jobbar betydligt mer deltid och är också frånvarande från arbetet i mycket större utsträckning som en följd av högre sjukfrånvaro, ett större ansvar för barn och för gamla föräldrar.
Det finns ett högt samband mellan arbetad tid och löneskillnad, enligt en specialstudie där Medlingsinstitutet följt cirka 40 000 individer från examen och tio år framåt. Ju längre tiden från inträdet på arbetsmarknaden går desto mer ökar skillnaderna mellan könen både i arbetstid och i lön. En delförklaring kan vara val av karriär och yrke, enligt Medlingsinstitutet.
– Det blir stora skillnader över tid, säger Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på akademikernas paraplyorganisation Saco.
För Sacogrupperna blir livsinkomsten för kvinnor 16 procent, eller 2,8 miljoner kronor, lägre än männen.
– Det får en stor effekt även på pensionerna, säger Granqvist.
Men det finns yrken där kvinnor ändå i snitt har högre löner än männen, företrädesvis i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor, som i vården och lärare. Totalt sett ligger kvinnornas löner högre än männens i ett 60-tal yrken av totalt drygt 400. (TT)