Datahallen i Älvsbyn har varit utan hyresgäst sedan Future of mining gick upp i rök och flydde från sina mångmiljonskulder till Vattenfall. Sedan dess har kommunen letat en ny hyresgäst till lokalen. En säkrare hyresgäst. Och helst en svensk hyresgäst. En svensk aktör med intressanta affärskontakter i Europa har haft långt gångna samtal med kommunen och planen har varit att genomföra ett juridiskt bindande affärsavtal inom en snar framtid.

– Men det är inte säkert att de vill in i lokalerna som kommunen har. Där finns fina kontorsutrymmen som de inte är intresserade av men som vi vill ha betalt för. Därför kan det tänkas att de bygger någonting eget, säger Bengt Strandberg, näringslivschef i Älvsbyn.

De har tittat på några olika alternativ tillsammans med kommunen. Tomtmark för en större etablering finns i norra Nyfors, och det finns även mindre tomter som kan vara av intresse. Blir det den vägen de går kommer de nog att börja bygga när det blir barmark igen till våren. 

– Är man ute efter ett renodlat datacenter utan kontor blir det en annan grej. Då kan man specialbygga beroende på hur man vill ha det.

Annars är läget för kommunens egna datahall oförändrat, bland annat för att kommunen har högre krav på eventuella nya hyresgäster än man hade tidigare. Ett antal företag som jobbar med kryptovalutor i likhet med Future of Mining har varit intresserade men kommunen har sagt nej. De har blivit brända tidigare och vill ha något mer långsiktigt.

– I dagsläget är det ingen seriös aktör som har visat intresse för att bedriva verksamhet i hela lokalen. Vi är mer försiktiga med Bitcoin och sånt eftersom att det är en ostabil marknad och de är ofta fort in och fort ut ur branschen, säger Strandberg.

Han tror dock på en ljus framtid för datacenter i Älvsbyn och Norrbotten i allmänhet. På sikt kan till exempel batterifabriken i Skellefteå bli en dragkraft för företag som arbetar med data att etablera sig i norr. I takten med att behovet av datalagring ökar minskar också nackdelen som de långa fiberkablarna för med sig.

– Vi har längre ner till kontinenten än många andra och även om vi har snabbt fiber har det en viss fördröjning vilket kanske avskräcker vissa. Men när man sen måste börja prioritera mellan hastighet, pris och kapacitet inser nog många att man inte behöver den här extrema hastigheten, säger Strandberg.