Selholmen kan vara gravplats

Kullarna på Selholmen kan vara norra Norrlands största gravplats. I sommar ska arkeologer och geologer utreda misstankarna från 80-talet.

4 mars 2019 11:59

Redan 1982 slog fritidsnämnden i Älvsbyn fast att kullarna på Selholmen är gravplatser. Hans Christiansson, chef för Nordarkeologi, konstaterade att kullarna har exakt samma form som ett antal gravhögar i Mellansverige – men han inväntade en ordentlig undersökning innan han var lika säker som nämnden. Men undersökningen blev aldrig av – förrän nu.

Till våren ska Norrbottens museum med arkeologen Frida Palmbo och hennes kollegor i spetsen undersöka kullarna.

– Det kommer bli spännande att ta reda på om det är naturliga högar eller om de är skapade av människor. Vi tycker inte att de ser naturliga ut. De känns uppbyggda på något sätt, säger hon. Det finns ganska gott om högar från Mellannorrland och söderut. Här uppe finns det inga av den här typen.

Att två kullar som ligger så öppet och som redan på 80-talet bedömdes som gravhögar inte är undersökta än kan tyckas underligt.

– Jag har försökt hitta en motivering till varför man har avfört dem, men jag har inte lyckats hitta något. I fornminnesregistret har de varit registrerade men avförda som naturbildningar. Men jag hittar ingen motivering till det, säger Frida Palmbo.

Det kan bero på storleken, menar arkeologen.

– Jag misstänker att man har tänkt att den här typen av fornlämningar inte ska finnas så här långt uppe i norr.

Vilka slutsatser drar ni från bilder, kartor och fjolårets besök?

– Vi är lite osäkra. Geologen Per Möllers bedömning är att de inte är naturliga. Då borde högarna ha bildats på något annat ställe.

Vad skulle det betyda om det är gravhögar?

– Det man vet från andra undersökningar är att det i regel ligger en bosättning i närheten. Säg att det är en järnåldershög, då borde vi kunna spåra den bebyggelsen från järnåldern. Frågan är vart vi ska leta.

Hittar man något som tyder på att kullarna är gravhögar har man budgeterat för att skicka fynden på datering.

– Ön Selholmen steg upp över havsytan omkring år 1100 före Kristus. Äldre än så kan gravhögarna inte vara. Det är sannolikt att de är från järnåldern (år 500 före Kristus–1050 efter Kristus), säger Frida Palmbo.

I Norrbotten finns det två kända gravhögar. Sangisgraven och Espinärahögen. De är cirka 7–8 meter i diameter och omkring 0,5–1 meter höga. Kullarna på Selholmen beskrivs som ovala högar i storleken 34–11 meter respektive 25–15 meter och 5-6 meter höga.

En markradarundersökning och en provborrning ska göras under perioden maj-augusti. Planen är att geologen Per Möller, professor vid Lunds universitet, kommer upp till Älvsbyn.

– Han tittar på det med geologiska ögon och vi med arkeologiska ögon. Han kommer att använda en spadborr på 15 centimeter i diameter för att ta upp en borrkärna. Jag gissar att han borrar genom hela högen. Är det en grav är den antagligen på botten i mitten. Om den är uppbyggd vill vi ner till den ursprungliga markytan, säger Frida Palmbo.

Länsstyrelsen finansierar delar av arbetet, men kullarna är så intressanta att Norrbottens museum även har avsatt egna medel.

– Hittar vi något skulle vi naturligtvis vilja söka pengar för att göra en ordentlig undersökning av högarna och ta reda på mer. Vad är det för typ? Skelett eller kremerat? En eller flera? Det kan finnas flera i samma hög. Vi skulle gärna vilja gå vidare, men det kostar pengar, säger Frida Palmbo.

Kan det finnas kopplingar till fornlämningarna på Västermalm?

– De har gett dateringar till bronsåldern, det är lite tidigare. Men naturligtvis är det en indikation på att man har vistats i området under väldigt lång tid. Det finns en kontinuitet i området. Det är jättemycket fornlämningar vid älven.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Christoffer Markström

Ämnen du kan följa