I januari i fjol upptäckte man ett läkande rör i väggen till Vidselskolans kemisal. Fukten hade spridit sig under golven på kemisalen och två rum intill som användes för att förvara undervisningsmaterial och kemikalier. Skolans lärare hjälptes åt att rensa lokalerna och sedan satte kommunen i gång att riva golven och torka upp fukten. Anticimex förklarade lokalerna torra i mars – och NO-läraren Magnus Furtenback hoppades att golven skulle komma på plats före sommaren.
– Men så blev det inte. Först sa de att golven skulle vara klara till skolstarten 2014, men i augusti hade arbetet inte startat, säger han.
"Vi kan inte labba"
– Då sa man att det skulle vara klart till höstlovet vecka 44, men när lovet kom såg det likadant ut. Då hette det plötsligt "efter jul", fortsätter han.
Nu är julen över och vårterminen påbörjad, men skolan har inte fått några besked kring när arbetet kan komma att starta – och det påverkar kemiundervisningen.
– Vi kan ju inte labba. Eller för en månad sedan fick vi i gång ett par dragskåp, men det är ju ingen yta så man kan bara vara några stycken. Man drar ju sig för att gå hit och då blir det teori i en annan sal i stället. Det tycker inte eleverna är kul, säger Magnus Furtenback.
"Ser ut som ett stall "
Börje Andersson är lärare på skolan, och även ordförande i Vidsels bygdeförening. Han tycker att kommunen nonchalerar Vidselskolan.
– Det ska inte få se ut så här. Det ser ut som ett stall ungefär. I Älvsbyn kan man måla om högstadiet två gånger på sex år, men här får vi vara utan golv i mer än ett år. Så här ska inte ett klassrum få se ut, säger han.
– Vidselskolan har ju vunnit mattetävlingar och standarden på meritvärdet är högt. Vi vill ju fortsätta med det, det är det som är poängen. Kan man inte undervisa fullt ut så blir det ju svårare, säger skolans rektor Niclas Lyckander.
Inga alternativ
– Vi klarar ju undervisningen, men det blir inte med den här stoltheten och glädjen och de fina resultaten som vi har här, fortsätter han.
Eftersom ämnet kemi är beroende av dragskåp och ventilation för kemikalier finns det inget snabbare alternativ än att lägga tillbaka golvet menar Magnus Furtenback.
– Det går ju inte byta sal utan att man drar på sig mer jobb än vad som finns i den befintliga salen, säger han.
Trots att den teoretiska undervisningen sker i en annan sal blir även den lidande.
– Allt undervisningsmaterial är ju nedpackat och i högar för att vi har frigjort golvytorna.
"Långt tålamod"
– Det går knappt att hitta något, och frågar eleverna något så går det inte visa det direkt. I vissa fall går det att visa nästa lektion då man hunnit hämta alla grejer, men då kan frågan vara glömd, säger Magnus Furtenback.
Lärarna är övertygade om att kommunen inte hade hanterat en fuktskada på det här sättet om det gällde en skola i centrala Älvsbyn.
– Då är det inte säkert att den skolan skulle ha haft så här långt tålamod heller, säger Börje Andersson, som föreslagit att lärarna borde börja lägga golvet själva.
– Då satte jag stopp, säger Niclas Lyckander.