Videon är inte längre tillgänglig
Det finns ett förmodat stort mörkertal män som är utsatta för våld i nära relation. För att kunna ge stöd till dessa män har kvinno- och tjejjouren i Älvsbyn valt att gå ur Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks.
– Roks jobbar inte med män. Vi har valt att kliva av för att vi vet att det finns mycket män som är utsatta. Vi har haft förfrågningar från män som har varit utsatta, så vi vet att det finns även här, säger Ann-Christin Hjort.
– Om man ska prata om jämställdhet... Männen måste också ha någonstans att prata, likväl som kvinnorna, tänker vi.
Det är dock inte möjligt att ta emot några män i dagsläget.
– I nuläget blir det via telefon, eller att man möts på en annan plats. Vi har inte möjlighet till skyddat boende för män heller. Däremot kan vi hjälpa dem att hitta någonstans, vi har ändå ett rätt stort kontaktnät över hela Sverige.
Kvinnorna behöver alltså inte oroa sig över att männen nu också får stöd.
– Lokalerna och boendet vi har är för kvinnor, och de måste känna sig trygga. Vi får se om kommunen kan tänka sig att skjuta till pengar så att vi i framtiden kan ha en plats där vi kan sitta och prata med männen och kanske ge dem ett skyddat boende om det behövs.
Att öppna upp för stödsamtal och rådgivning för män har Kvinno- och tjejjouren Pärlan funderat på länge.
– I och med att det har dykt upp män som har ringt tidigare så känner vi att vi vill kunna hjälpa dem också, för det finns ju inget här uppe för män, säger Ann-Christin Hjort.
Hon misstänker att de flesta män gärna vill vara anonyma och då passar telefonstöd bra.
– Det är ju ännu större skam att vara man och utsatt för våld. Det är ju mycket matchokultur här uppe i Norrbotten.
För att motverka machokulturen sträcker jouren även ut handen till idrotten.
– En grej vore att få idrottsledare att hjälpa till och påverka värderingar på ett bra och enkelt sätt. I omklädningsrummen kan det vara mycket macho och språkbruk som är nedvärderande mot tjejer. Killar som inte platsar i machostilen kanske får gliringar och pikar.
Pärlan är en relativ liten jour med tio engagerade kvinnor, varav två anställda. En halvtid och en 75 procent.
– I slutändan vet vi inte hur mycket mer arbete det blir för oss. Jag vet inte någon i Norrbotten som har det, så det kan hända att det blir mer att göra. Vi jobbar för förändring och så får vi se var det leder och gå vidare därifrån, säger Ann-Christin Hjort.