Tuffare tag mot skogsägare i inlandet
I mer än 20 års tid har skogsmarkerna i Arjeplogs kommun präglats av svåra älgproblem med omfattande betesskador på ungskogen.Nu kräver Skogsstyrelsen att markägarna drar igång återplanteringen.Om inte väntar förelägganden med åtföljande viten för miljontals kronor.
Enligt Skogsstyrelsen innebär den vanvårdade och älgskadade skogsmarken i Arjeplogs kommun en enorm nationalekonomisk förlust eftersom problemen pågått under så lång tid.
Foto: Joel Lundberg
- När det var som värst på 1980-talet i ett område kring Basse, som ägs av Arjeplogs allmänning, svalt många älgar ihjäl, berättar skogskonsulent Esbjörn Henriksson, som är lag-ansvarig för Skogsstyrelsen vid Pite älvdals distrikt.
- Fram på vårvintern kunde skidåkare träffa på döende älgar som inte reagerade om man petade på dem. Det gick så långt att när man gick in med skördare i området följde en flock på 30-40 älgar efter och åt av avverkningsresterna, inte bara barren utan de gnagde också bort barken för att få i sig föda.
- En anställd vid dåvarande Skogsvårdsstyrelsen tog benprov från ett älglik och skickade in det för analys. Via benmärgsprovet fastställdes det att det rörde sig om svältdöd.
Löfte om lösning
När problemet upptäcktes av markägarna, däribland Arjeplogs allmänning, kontaktades länsstyrelsen.
- Det var i början av 1980-talet då Curt Boström var landshövding i Norrbotten. Han lovade att länsstyrelsen skulle ta itu med frågan. Markägarna fick besked att om några år skulle det inte vara några problem med älgen, säger Esbjörn Henriksson.
- Men löftet infriades aldrig. Enligt uppgift fastnade det i dåvarande Rennäringsdelegationen och ingen lösning kom till stånd.
I slutet av 1990-talet fick Skogsstyrelsen liknande larmrapporter om svåra älgproblem i Basseområdet.
- Älgarna åt allt de kom åt ovanför snötäcket. När födan tog slut började de bete sig som renar och grävde sig ner för att komma åt tallbarren. De åt till och med granbarr, säger Esbjörn Henriksson.
Genomfört inspektion
Det är främst den så kallade vandringsälgen som i jakten på föda stoppar all återväxt av tall och skadar den eventuella ungskog som finns i området.
- Sjösystemen kring Arjeplog styr älgen till vissa koncentrationsområden, framför allt mellan Uddjaur och Hornavan, säger Esbjörn Henriksson, som nyligen genomfört en inspektion av skogsmarken som förvaltas av Statens Fastighetsverk, SFV.
- Det handlar om 84,3 hektar skogsmark som ligger för fäfot, enligt uppgift sedan 1970-talet. Det finns inga fröträd, bara lite spridda plantor här och där. Hela hygget är beväxt med fem meter högt lövsly.
- Jag uppskattar att det finns max 100 tallplantor per hektar. Bara ett fåtal är utvecklingsbara, de flesta är skadade.
"Bara början"
Efter åratals påpekanden utan resultat har Skogsstyrelsen beslutat sig för att ta i med hårdhandskarna och tvinga markägarna till återplantering.
Två lagråd har redan skickats ut, ett till SFV och ett till en privat ägare.
- Det är bara början. Den här gången ska vi gå till botten med skogsproblemet i Arjeplog, säger Esbjörn Henriksson.
- Vi kräver att markägarna hyggesrensar, markbereder och planterar i enlighet med gällande bestämmelser i Skogsvårdslagen. Annars går vi vidare till länsrätten och ansöker om utdömande av vite. Enligt Skogsstyrelsen innebär den vanvårdade skogsmarken i Arjeplogs kommun en enorm nationalekonomisk förlust, eftersom problemen pågått under så lång tid.
- Med dagens svåra råvarubrist i Norrbotten har vi inte råd att vänta längre, säger Esbjörn
Henriksson.
PT imorgon: Delade meningar om älgstammens roll
Så jobbar vi med nyheter