Än så länge är det bara tjurarna som kan äta ölresterna. Kor är otroligt noga med maten och måste äta exakt samma sak varje dag.
Det var Nyckelbryggerier som först kontaktade Lantgården med frågan om de var intresserade av "dravet" som blir över när de brygger sin Key beer på industriområdet i Älvsbyn. Drav är massan som blir kvar när man silat vörten för att göra det till öl.
– Det luktar jättegott faktiskt, lite som krossat korn, lite brödaktigt och fuktigt. Det är inte så mycket energi i det utan energin hamnar ju i ölen, men det är rikt på protein så det är perfekt för det behöver vi till våra djur, säger Beatrice Ramnerö.
De har nyligen hämtat sin andra laddning av drav som de utfodrat tjurarna med.
– Vi visste inte om de skulle tycka om det. De var lite skeptiska först då djur är väldigt konservativa med maten, men nu funkar det jättebra, säger Ramnerö.
Lantgården har både köttdjur och mjölkkor. Än så länge är det bara tjurarna som får drav blandat i sitt foder.
– Kor är såna vanedjur att om de råkar få i sig någonting nytt en dag så tror de i princip att de ska dö. Vi hämtar det en gång per vecka nu när vi testar det och sen äter tjurarna upp det på en eller två dagar, så djuren kan inte få det varje dag än, och då går det inte med korna, säger Erik Johansson.
– Korna är som elitidrottare som får enligt ett visst recept. Vi analyserar det foder vi odlar och har rådgivare så att varje ko får rätt recept. Tjurar är inte lika noga, säger Beatrice Ramnerö.
Maten till djuren odlar de själva på Lantgården, men det går i princip inte komma undan att det också behöver köpas kraftfoder utöver det. I Norrbotten är alternativen för att köpa foder färre än i södra Sverige. Det pågår en kostnadskris för Sveriges bönder där priserna för foder, bränsle, gödsel och annat skjutit i höjden. Långa transporter gör fodret ännu dyrare i Norrbotten. Då kan liknande lokala samarbeten som mellan Nyckelbryggerier och Skataudden vara en pusselbit i att på lång sikt få ner kostnaderna.
– I dagsläget handlar det här samarbetet för oss till största delen om att kunna sluta det här kretsloppet och hållbarhetsaspekten med det. Sen om vi kan minska andelen foder som måste transporteras långa sträckor till fördel för lokala alternativ så är det bra både ekonomiskt och miljömässigt, säger Beatrice Ramnerö.
Tanken är att Lantgården också ska skaffa en foderblandare för att bättre blanda ner drav och annat med den vanliga maten. Det öppnar också för fler lokala samarbeten