En av socialsekreterarna som slutat efter omorganisationen ger nu sin bild av konflikten med den nya ledningen som tog bort allt kollegialt stöd med hänvisning till den inre sekretessen
– När de plockade bort våra ärendedragningar så förlorade vi det stöd vi hade. Vi blev som egna öar där vi skulle bedöma huruvida ett barn behövde ett omedelbart skydd eller inte, utan kollegialt samråd eller annat stöd. Vi förbjöds att prata med varandra inom gruppen samt med öppenvården.
Enligt socialsekretaren, som nu fått anställning i en annan kommun, fanns inte längre någon med kompetens att vända sig till för att diskutera svåra orosanmälningar, utredningar och barnomhändertaganden.
– Cheferna är frånvarande och saknar kompetens och erfarenhet inom barnhandläggning, detsamma gäller specialisthandläggarna som dessutom inte är socionomer. Ofta lämnades vi medarbetare utan stöd när det var tufft i skarpa lägen och akuta situationer.
Socialsekreteraren menar att avsaknaden av förståelse hos ledningen i komplexiteten i vad arbetet med barn och unga innebär ledde till en ohållbar arbetssituation.
– Självklart kan vi handläggningen men vi förväntades göra bedömningar i jättesvåra ärenden helt ensamma utan viktigt stöd och samråd. Vi vet att detta behövs för att säkerställa att handläggningen och bedömningarna är rättssäkra. Det har nog aldrig kommit in så mycket klagomål från föräldrar och skolan som efter ihopslagningen.
Familjer och barns namn har ibland nämnts under samråd i arbetsgruppen, men enligt socialsekreteraren har detta inte skett godtyckligt.
– Vi har inte på något sätt röjt sekretessen eller på något sätt samrått när det inte varit till fördel för familjen. När vi nämnt personer har det varit i kollegiala samråd där syftet varit att kunna hjälpa den enskilda.
Enligt socialsekreteraren gör andra kommuner en annan bedömning när det gäller inre sekretess.
– Går man under samma socialnämnd så har vi inte inre sekretess gentemot varandra. Men enligt ledningen i Älvsbyn ska all kommunikation klippas. Vi ska inte prata med någon oavsett behovet för familjen.
Socialsekreteraren kallar Amsabs utredning för ett "beställningsjobb" och menar att konsulterna inte presenterat några konkreta exempel där det kollegiala stödet inneburit några problem.
– Utredningen var vinklad till ledningens fördel. Revisionen gjorde en ny granskning under hösten 2020 där vi lyfte problemen som vi såg. Tillsammans med facket SSR sattes det även in en extern granskning utöver revisionen hösten 2020.
Hur upplever du att era krav tagits emot?
– Vi som har jobbat länge har upplevts som ett problem för ledningen, detta då vi synligjorde problem i verksamheten. Säger du något blir du tystad och utfryst. Att vara i den nya organisationen går att likställa med att vara utsatt för våld.
I dagsläget består myndighetsutövningen inom Barn och unga av hälften konsulter. Socialsekretaren konstaterar att de är duktiga och erfarna socionomer, men att de inte hade behövts.
– Konsulterna kom in på löpande band när vi slutade och personalomsättningen fortsatte även bland de nyanställda som kom in i verksamheten. Konsulterna var nödvändiga efter den arbetsbelastning som blev, men hade man värnat om oss som anställda och lyssnat på vad vi hade att säga hade dessa kostnader inte blivit.